En berättelse om flykt – och rasism
Uppdaterad 2013-06-28 | Publicerad 2013-06-27
Pernilla Ericson om sommarprataren Peter Wolodarski
Redan som tolvårig knattereporter var han vass, Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski.
Men hans sommarprat är också en berättelse om flykt. Rasism. Och om att komma hem.
Vi är vana att se honom i tv-rutan, diskuterande och analyserande ur den liberala ringhörnan, inte sällan jabbandes med Aftonbladets Katrine Kielos. Alltid lika proper, välformulerad och kontrollerad.
Ett sommarprat av Dagens Nyheters chefredaktör fick därför gärna bjuda på överraskningar. En annan sida av Peter Wolodarski.
Och han gör ingen besviken. Peter Wolodarski imiterar Hasse Alfredson. Avslöjar sin fäbless för fräckisar. Och spelar upp ett bedårande klipp från då han som tolvårig knattereporter försökte sätta dit biståndsminister Pierre Schori.
Utsatt för rasism
Men framför allt kastar han oss in i en halsbrytande resa. Peters mormors dramatiska flykt från Förintelsen på 1940-talet. Den käcka, självsäkra mask hon försökte upprätthålla på fabriken i Polen där hon arbetade, och dolde sin judiska börd för omvärlden. Panikrusningen ur ledet på väg mot Auschwitz, in i skogen, mot friheten. Och sedan spottloskan och glåporden som drabbade Peters familj i Sverige. Samma rasistiska hat som nådde Peters mejlkorg, då han många år senare arbetade på Dagens Nyheter: "Ni omskurna djur- och barnplågare".
Peters sommarprat handlar om flykt och om att komma hem. Hela tiden förhåller han sig till sitt judiska arv, det som han som ung knappast visste något om, men som äldre fann tillhörighet i. Peters utanförskap bestod nog också i att vara excentrisk – begåvad och lillgammal. Ett dagisbarn som sjöng Povel Ramel. Ett mellanstadiebarn som ringde sig fram till sitt första scoop och besegrade tusentals unga medtävlare om jobbet på "Barnjournalen". Han nämner inga kompisar, det är lätt att anta att Peter inte alltid passade in.
Visar oväntad humor
Först på Handelshögskolan och i LUF fann han sina likar, i de politiska debatterna, där varken kläder eller medfödd status spelade roll. Visst är hans sommarprat också ett elegant framhållet cv.
Men så glimtar den till, den där oväntade humorn. Åtminstone jag hade inte räknat med att Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter, skulle spela Magnus Ugglas "4 sekunder".