Så tänker Donald Trump fixa muren

USA. Gång på gång upprepar Donald Trump sitt paradlöfte: en gränsmur ska byggas mot Mexiko och grannlandet ska betala notan.

Hur den republikanske presidentkandidaten tänker förverkliga löftet är oklart - både moraliskt och lagligt, anser statsvetare.

En bit in på hemsidan, några klick bakom färgstarka filmer och kärnfulla slogans finns den: Donald Trumps plan för hur han ska infria sitt kanske främsta vallöfte: en mur mot Mexiko.

Nyckeln är undantagslagarna i Patriot Act, som antogs efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Trump planerar ett tillägg till sektion 326, som handlar om att finansiella institutioner ska begära id-handlingar av kunder innan ett konto öppnas eller en transaktion genomförs, så att den även innefattar bolag som sysslar med penningtransaktioner som exempelvis Western Union.

Lätt beslut?

Enligt Trumpkampanjen skickas årligen motsvarande över 200 miljarder kronor från papperslösa migranter i USA till Mexiko, något som beskrivs som "social välfärd" till fattiga familjer. I ljuset av att Trump hotar att stoppa det pengaflödet borde det vara ett "lätt beslut" för den mexikanska staten att göra en engångsbetalning på 5-10 miljarder dollar för muren, resonerar hans kampanj.

I Trumps plan heter det att lagförslaget ska läggas fram på "dag 1". På dag 2 spås Mexiko protestera och på dag 3 ska Trumpregeringen säga att man kan tänka sig att stoppa regleringen - om Mexiko bidrar med pengar till gränsmuren.

– En sorts utpressning. Den kommer säkert att väcka starka reaktioner, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, om förslaget.

– Sannolikt får Trump utfärda en sådan reglering utan att ta det genom kongressen, eftersom det handlar om undantagslagar. Men den blir säkert utmanad i Högsta domstolen så det är mycket svårt att bedöma hur realistisk planen är.

Trump planerar även att förändra tullreglerna samt höja avgifterna för visum för mexikaner för att finansiera murbygget.

Lär suga syre

Blanck dömer ut förslaget som moraliskt tveksamt. Men Richard Himelfarb, statsvetare vid Hofstra University i New York, säger att han inte tycker att det är stötande i sig att en amerikansk president vill skydda landets gränser.

– Trumps budskap till omvärlden är "bråka inte med oss, jag är tuff", säger han.

Men han är tveksam till finansieringsplanen. Liksom Blanck spår han att den kommer att överklagas, och att det bli en uppmärksammad fråga som får ringar på vattnet.

– Allt från själva finansregleringen till mänskliga rättigheter kommer att diskuteras, vilket lär suga syret ur de andra reformerna som Trump vill göra. De politiska kostnaderna är enorma.

Skyller på Mexiko

När Donald Trump offentliggjorde sin presidentkandidatur förra sommaren beskrev han mexikaner som "knarksmugglare, brottslingar och våldtäktsmän". Han har även skyllt det utbredda narkotikamissbruket i nordöstra USA på Mexiko.

I augusti besökte Trump överraskande Mexico City för ett möte med president Enrique Peña Nieto. Efteråt sade hans kampanj att inga förhandlingar hållits och att räkningen för en eventuell mur inte diskuterats. Men Peña Nieto sade att han klargjort att Mexiko inte tänker betala för någon gränsmur.

TT