Grekland har fått nytt styre

Aten/Stockholm. I blå jacka och vit skjorta, men utan slips, installerades 40-årige Alexis Tsipras in som ny grekisk premiärminister på måndagen. Men när segeryran lagt sig återstår många frågor kring vilken ekonomisk politik landet ska föra.

Solens strålar värmer Syntagma-torget i Aten. Tidningsförsäljaren Spiros Lemberis är nöjd.

– Försäljningen går bra i dag. Vi säljer ovanligt mycket, säger han till TT:s utsände från den lilla tidningsbod han driver.

Som många i Grekland hoppas Spiros Lemberis på att den nya koalitionsregeringen ska göra saker och ting enklare för de greker som drabbats av den djupa ekonomiska krisen, med massarbetslöshet och en statsapparat som tvingats ta hjälp från EU och IMF för att inte gå i konkurs.

– Vi får se. Det är svårt att tänka sig att det kan bli mycket sämre än vad det har varit, säger han.

Utmanar långivarna

Tsipras parti Syriza tog hem en storseger i valet och den nya regeringen blir den första i Europa som vunnit ett val på att öppet utmana de stora långivarna IMF och EU. I partiets valplattform finns löften om att slopa de sparåtgärder som krävdes som motprestation för att få det 2 244 miljarder stora räddningsprogrammet från EU och IMF.

– Där finns krav både på att åtstramningspolitiken ska läggas åt sidan och omförhandlingar av skulderna. Man har därmed skruvat upp förväntningarna hos grekerna att det kommer att komma en förändring, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

Mardrömsscenariot är, enligt honom, att Grekland väljer att lämna eurosamarbetet.

– Om Grekland skulle lämna så har vi ett helt nytt samarbete. Då kommer vi inte längre att prata om att det finns en euro, utan vi kommer att prata om att det finns tyska euro, franska euro, italienska euro.

Motsatspar

Visionären Tsipras, med revolutionären Che Guevara som största förebild, har valt att samarbeta med sin raka motsats: Panos Kammenos. Kammenos leder det lilla nationalistiska högerpartiet Oberoende greker, som vill stoppa invandringen och öka kyrkans makt över politiken. Tsipras, däremot, är för en liberal flyktingpolitik och valde att svära en borgerlig premiärministered, i stället för den kyrkliga. Gemensam nämnare då? Motviljan mot landets ekonomiska politik.

Statskassan i Grekland ser enligt bedömare ut att ta slut senare i år. Det skulle innebära att löner och pensioner inte skulle betalas ut eller att landet slutar betala skuldräntor och amorteringar på sin gigantiska statsskuld på 320 miljarder euro, vilket motsvarar 176 procent av landets BNP.

TT