Sverige väntas följa Natoutgifter uppåt

Försvar. USA:s ökade tryck på Nato-länderna att höja försvarsutgifterna mot 2 procent av BNP kan pressa även ickemedlemmen Sverige.

– Det är vi själva som bestämmer hur vi agerar, säger däremot försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Flera försvarsexperter tror att USA:s krav på att Europa betalar mer för sitt eget försvar även kommer att sätta press på Sverige. Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), tror att minskat intresse för Sverige från amerikansk sida kan göra att försvarsanslagen måste öka extra mycket.

– Under Obamaadministrationen hade Sverige och USA en bra informell relation som på något sätt syftade till att de skulle ingripa om Sverige blev attackerat. Men nu är det högst sannolikt att Trump ifrågasätter varför vi betalar så oerhört lite och varför USA ska sponsra Sverige med sina skattepengar, säger Winnerstig.

Bli kostsamt

Han säger att Sverige sitter i risigt till, efter att ha rusta ned och sänkt försvarsutgifterna mer än våra nordiska grannländer. Sverige lägger nu motsvarande 1 procent av BNP på försvaret. Inom Nato är målet minst 2 procent.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han har noterat den amerikanska synen på Nato-länderna. Men några påtryckningar mot Sverige har han inte märkt av.

– Vi är beredda att både öka vår ambition och samarbeta med andra, säger Hultqvist.

Billigare i Nato?

Mike Winnerstig hävdar att Sverige skulle behöva satsa sex gånger så mycket som i dag, sex procent av BNP, på försvaret om det skulle upp i nivån det hade under det kalla kriget.

– Det skulle i så fall vara billigare om Sverige på sikt ökade sina försvarsutgifter till 2 procent och gick med i Nato, säger han.

Försvarsutskottets ordförande, Liberalernas Allan Widman, tror på en svensk effekt efter kraven på ökade anslag inom Nato.

– Det är min bedömning att den här typen av politisk förändring har en tendens att sprida sig även till dem som inte är medlemmar i en försvarsallians, säger Widman som anser att Sverige nu ligger "exceptionellt lågt".

Sverige har ett eget avtal med USA om militärt samarbete som regeringen lyfte och satte stort hopp till förra året. I höstas uttalade den dåvarande vicepresidenten Joe Biden sig på ett sätt, i Stockholm, som har tolkats som att USA skulle komma till Sveriges försvar vid en kris.

– Det kommer vi nog inte att få höra från den nye vicepresidenten Mike Pence, säger Widman.

Betala mer

På Natomötet i Bryssel hamrade den nye amerikanske försvarsministern James Mattis in hos sina kollegor från de 27 Nato-länderna att de 27 själva måste betala mer för sitt försvar. USA kan inte ta en lika stor andel (drygt 20 procent) av notan framöver.

Bara en handfull av Nato-länderna klarar i dag 2-procentsmålet. USA ligger på 3,6 procent av BNP.

Skrattretande

Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger att amerikanerna ser Sveriges nivå på 1 procent som "skrattretande" lite.

– De flesta partierna i riksdagen vill ju ha kopplingen till USA och de inser att det nog är av nöden att öka de svenska försvarsutgifterna om man vill ha den kopplingen, säger han och pekar på det militära samarbetet med USA och Nato.

TT