Kommuner väljer bort vägsaltet

Trafik. Flera kommuner i norra Sverige har valt bort att salta vägarna - och i Jämtland har en namninsamling mot vägsaltet samlat flera tusen namn.

Att salta eller inte salta. Det är en fråga som brukar dyka upp varje vinter när det gäller hur halkan på vägarna ska bekämpas.

Många svenskar är negativa till saltet och några kommuner i landet har slutat med den typen av bekämpning. Kiruna kommun har beslutat att bli en vägsaltfri kommun, rapporterar SVT Norrbotten, och i Skellefteå har kommunen valt bort salt som standardlösning, enligt SVT Västerbotten.

Namninsamling mot salt

I Jämtlands län har Trafikverket börjat salta på fler statliga vägsträckor - på grund av mer kustlikt vinterväder - vilket har lett till att det startats en namninsamling mot saltandet. Insamlingen har hittills fått nästan 8 000 namn, skriver Östersunds-Posten.

Motståndare mot saltet brukar bland annat hänvisa till moddigt väglag, skitiga bilar och att bilarna rostar. Det kan också finnas risker att saltet påverkar grundvattnet.

Trafikverkets argument däremot är exempelvis att saltet gör vägarna säkrare, att hastigheterna skulle behöva sänkas utan salt och att sand fungerar dåligt som ersättning eftersom det blåser av vägen, och att det skulle behöva sandas väldigt ofta. Det finns inga bra alternativ, anser myndigheten, rapporterar SVT Västerbotten.

Störst motstånd i norr

Opinionen mot vägsalt är som störst i norra Sverige. Enligt mackägaren Göran Hansson i jämtländska Lit beror det på förekomsten av äldre bilar. Jämtland har den äldsta bilparken i Sverige.

– Nya bilar har inga problem med saltet, de har bra rostskydd, men här har vi många äldre bilar som inte har så bra rostskydd, säger han till SVT Jämtland.

Saltandet i Sverige har minskat. Det är mer än 30 år sen som det saltades så lite på de svenska statliga vägarna som förra vintern, rapporterade Sveriges Radios Ekot nyligen.

TT