Flyktingkrisen svår för kommunerna

Flyktingkrisen. Kritiskt läge, mycket ansträngt och hög belastning inom vård och skola.

Flyktingkrisen pressar kommunerna runt om i Sverige.

– Det är jätteallvarligt, säger Håkan Söderholm vid Länsstyrelsen i Västernorrland.

– Kommunerna behöver fler lokaler, fler lärare, fler socialsekreterare, fler som tar hand om ensamkommande flyktingbarn. Det behövs mer av allt och det är jättesvårt, i ett kort perspektiv i alla fall, fortsätter Håkan Söderholm.

Länsstyrelserna runt om i landet har lämnat in rapporter om läget i kommunerna till Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) och det är en dyster bild som målas upp.

I många kommuner är situationen redan i dag ansträngd, och riskerar att kraftigt förvärras. Särskilt gäller detta för skola och socialtjänst. I Stockholm skriver länsstyrelsen att verksamheten "inte kommer att klara av att hantera läget med nuvarande resurser, rutiner och krav".

Mottagning på Centralen

Där finns nu planer på att bygga en mottagning vid Stockholms centralstation, för att bättre kunna ta emot de som anländer. Mottagningen planeras att bli 700 kvadratmeter stor och ska byggas upp av moduler, troligtvis på Klarabergsviadukten.

– Det är inte primärt tänkt att bli ett tillfälligt nytt boende, utan det är en mottagning som man sedan slussas vidare från, säger Olle Johnselius, förvaltningschef på Stockholms stads ledningskontor.

Nu kommer man jobba med vad mottagningen ska innehålla mer exakt. Stockholms stad, Migrationsverket och frivilligorganisationerna ska alla få vara med och tycka till, enligt Johnselius.

– Jag tror det blir lugnare på Centralstationen, vi kommer kunna uppvisa en positiv sida, ett "välkommen" och naturligtvis så kan sanitära faciliteter och andra viktiga aktörer, som kanske sjukvården, finnas där. Och vi går in i en kallare årstid så värmen är också positiv. Matfrågan kan också lösas bättre där, jag tror alla vinner på det här.

"Utbildningsnivån riskeras"

I Blekinge län varnar man för resursbrist inom skolan och för nationell kompetensbrist då risken finns att utbildningskvalitén sjunker.

– Det mest allvarliga är att hitta behöriga lärare. Om lösningen blir att man trycker in fler och fler elever i en klass ökar lärarbristen och man riskerar utbildningsnivån, säger Lars Olsson, avdelningschef vid avdelningen för samhällsutveckling.

TT: Hur nära är ni en kritisk nivå?

– Det beror på inströmningen av barn men om det fortsätterpå den här nivån, då kan man nå den gränsen inom ett par månaders tid.

Från flera håll ställs också frågan om vad som händer om flyktingströmmarna ändrar riktning.

– Det som oroar oss mest är om den ändras och man kommer med färjorna till Blekinge. Just nu är det stora trycket på Trelleborg men det finns inget som skulle hindra strömmen från att ändra riktning, säger Lars Olsson.

Av kartläggningen framgår också att kommunerna efterlyser tydligare ansvar och styrning för staten, och ett tydligare regelverk kring flyktingmottagandet.

TT