Stor temperaturhöjning befaras

Stockholm. Jordens klimat håller på att bli fyra grader varmare, enligt en ny rapport från Världsbanken. Det är en dubbelt så stor temperaturhöjning som det mål som länderna enades om vid klimatmötet i Köpenhamn för tre år sedan och följderna kan bli katastrofala.

En så kraftig uppvärmning har inte skett på jorden de senaste 20 miljoner åren och konsekvenserna kan bli allvarliga.

– Då talar vi inte om en framtid som är farlig för mänskligheten, utan om en framtid som är katastrofal för mänskligheten, säger miljöprofessorn Johan Rockström till Ekot.

I sin rapport varnar Världsbanken för att framför allt fattiga och invånare i världens kuststäder står inför en katastrof om inte omedelbara åtgärder vidtas för att rädda klimatet.

– Det är mycket, mycket ont om tid. Världen måste börja hantera klimatförändringarna mer aggressivt, säger bankens chef Jim Yong Kim.

– Det är ett ganska extremt scenario att jorden skulle bli varmare med hela fyra grader redan vid mitten av seklet, säger Markku Rummukainen, klimatforskare på SMHI.

Fyra grader är i sammanhanget mycket, enligt honom, och konsekvenserna för miljön skulle bli långtgående.

– Det skulle innebära stora förändringar i vattentillgångarna och ett allt större hot mot biologisk mångfald. Minskade vattentillgångar skulle också påverka livsmedelsproduktionen. På sikt skulle vi även se en höjning av havsnivåerna, säger han.

Miljöminister Lena Ek (C) tycker att siffrorna i rapporten måste tas seriöst och att klimatförhandlingarna i Qatars huvudstad Doha i december nu blir allt viktigare.

– Det här är allvar. Det innebär att alla regeringar måste ta sitt ansvar, säger hon till TT.

– Det kanske blir den svåraste klimatförhandlingen någonsin. Vi ska avsluta den gamla regimen och kliva in i en ny klimatreglering för världen, samtidigt som forskningsrapporterna pekar på att det är dubbelt så svårt.

Hon vill främst betona andra länders miljöpåverkan och att 21 av de 50 största ekonomierna inte avgett några löften att minska sina växthusgasutsläpp. Den svenska miljöpolitiken är redan i framkant och vägvisande för andra länder, enligt henne.

– Det är klart att det betyder mycket att ett land visar att det går att förena att god ekonomi med bra klimatpolitik. Men det gör vi ju redan. Det stora problemet är att de här 21 stora ekonomierna inte har lovat någonting.

Den svenska klimatpolitiken kommer dock att revideras med en "klimatplan 2050". Lena Ek säger också att samhällsinvesteringar i framtiden måste ta hänsyn till klimataspekter.

– Om vi fortsätter att investera på ett sätt som försvårar klimatet så måste vi inte bara göra rätt, utan också betala för de skador på klimatet vi har orsakat.

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson ställer sig kritisk till hur regeringen genomfört sin klimatpolitik.

– Regeringen har sänkt ambitionsnivån i klimatarbetet och har genomfört extremt få av sina egna förslag, säger hon till TT.

– Transportsektorn är vår akilleshäl men där föreslår regeringen ingenting i sin infrastrukturproposition, ingen lastbilsskatt till exempel. Klimatpolitik är inte dess bästa gren, den får mindre och mindre plats, det är förvånande att regeringen inte lyckats förnya sig alls.

TT: Vad blir viktigast vid mötet i Qatar?

– Att lösa knuten med att få ett globalt utsläppstak. Visa att man vill det, vara beslutsam, annars ökar osäkerheten igen. Det andra är att vara rättvis, rika nationer står ju för problemen vi har i dag, de måste få till stånd ett fungerande stödsystem till de fattigare länderna.

TT