Villkorligt fängelsestraff föreslås

Stockholm. Fängelsestraff kortare än ett år ska alltid dömas ut villkorligt om den åtalade tidigare är ostraffad, föreslår påföljdsutredningen som i dag lämnar över sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask.

Utredningen föreslår också att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas och att man i stället inför påföljden villkorligt fängelse.

Andra förslag är att återfall i brott alltid ska följas av ett skärpt straff, att bötesstraffet ska höjas och att en ny påföljd för unga, varningsstraff, införs.

Förslaget om villkorligt fängelsestraff bedöms leda till att färre personer som döms för till exempel grovt rattfylleri, mened, en del misshandelsbrott, vissa sexualbrott, vissa skattebrott, narkotikabrott och jaktbrott hamnar i fängelse. Det är brott som i dag ofta leder till fängelse, även om straffvärdet bara är någon eller några månader.

Regeringens utredare, hovrättspresident Fredrik Wersäll, medger att en sådan reform kan vara svårt att förklara för allmänheten.

– Det tror jag säkert. Det är en av de stora pedagogiska uppgifterna. Vi tror att detta sakligt sätt är rätt. Hur det sedan förklaras och marknadsförs det kan vi påverka rätt lite i den här utredningen, säger han.

Förslaget innebär att en person som döms till villkorligt fängelse en viss tid får en prövotid på två år. Men ett nytt brott under prövotiden innebär inte automatiskt att det tidigare utdömda fängelsestraffen verkställs.

– Det är den riktigt stora knäckfrågan när man ska införa ett system med villkorligt fängelse och det är bland annat därför man avstått från ett sådant system i Sverige, säger Wersäll.

– Man skulle kunna säga att får man villkorligt fängelse så kräver trovärdigheten att bryter man om det så åker man in. Men ett sådant system skulle innebär enorma ökningar av fångpopulationen, vi vet att väldigt många återfaller. Om man automatiskt skulle verkställa inte bara ett nytt fängelsestraff, utan även det tidigare straffet, då skulle vi få väldigt mycket längre anstaltstider och ett kraftigt ökat antal som sitter i fängelse.

Wersäll uppger att i alla de andra länder med villkorligt fängelse, som utredningen tittat på, så finns där möjligheter att döma ut villkorligt fängelse på nytt om personen återfallit i brott. Enligt Wersäll har inte det skadat trovärdigheten för dessa länders system.

Tanken är att ett villkorligt fängelsestraff alltid ska kombineras med böter, samhällstjänst, övervakning, hemarrest eller olika former av vård. På så sätt blir det föreslagna påföljdssystemet trovärdigt, även om färre fängelsestraff döms ut, menar Wersäll.

– Det finns väldigt lite vetenskaplig grund för att de här korta fängelsestraffen får några effekter på brottsligheten, dessutom säger man i kriminalvården att det inte går att göra något vettigt under den här korta tiden man är frihetsberövad.

Även Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, är positiv till förslaget med villkorligt korta fängelsestraff för tidigare ostraffade.

– En alldeles förträffligt bra idé, säger han till TT.

– Fängelse är ett dyrt och ganska ineffektivt sätt att förebygga brott, i synnerhet när det gäller människor som inte tidigare är straffade.

Hur allmänheten ser på att personer som dömts för vissa narkotika-, sexual- och våldsbrott inte hamnar i fängelse är en annan sak, medger han.

– Det är ett pedagogiskt problem att förklara för folk hur vårt rättssystem fungerar. Men de flesta är generellt ganska negativa till fängelse.

I dag döms årligen cirka 13 000 personer till fängelse. Av dessa får 10  000 straff som är kortare än ett år. Av dem avtjänar 3 000 straffet med elektronisk fotboja i hemmet.

Någon beräkning av hur många färre som kommer att hamna i fängelse med utredningens förslag har inte gått att göra.

TT