Vart tionde barn lever i fattigdom

Stockholm. Mer än vart tionde barn, omkring 220 000, lever i fattigdom i Sverige. Andelen fattiga barnfamiljer har ökat från 8-9 procent för tio år sedan, till 15 procent i dag.

Ensamstående med barn, nya invandrade svenskar och unga arbetslösa föräldrar är de som drabbas.

En av orsakerna är att den ekonomiska familjepolitiken har blivit allt sämre på att jämna ut skillnaderna mellan fattiga och rika barnfamiljer. Det hävdar Rädda Barnen i en rapport som publiceras i dag.

Konsekvenserna för barn som lever i fattigdom är väldigt allvarliga, understryker Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

– Att växa upp i utanförskap är en väldigt dålig start i livet. De här barnen är tysta och lojala och tar stort ansvar för familjeekonomin - de är inte med på skolutflykter eller fritidsaktiviteter, de går i för små kläder och de kan aldrig gå med på bio eller fotboll, säger hon.

– Och studier visar att de har ett mycket sämre hälsoläge. De har oftare högt blodtryck, diabetes och hjärtkärlsjukdom. De klarar skolan sämre än andra och slussas därmed in i ett eget utanförskap.

Enligt Rädda Barnen är det främst tre grupper som drabbas: Ensamstående med barn, nya invandrade svenskar samt unga föräldrar som inte kommit in på arbetsmarknaden ännu.

– Det är dags att göra en totalöversyn av den ekonomiska familjepolitiken för att få fram system som är mer träffsäkra. Det finns luckor i de trygghetssystem som Sverige så länge varit känt för, säger Dahlin.

I studien slås fast att klyftorna mellan rika och fattiga barnfamiljer ökat under 2000-talets första årtionde. År 2008 hade den rikaste femtedelen av hushållen med barn 3,6 gånger så hög disponibel inkomst som den fattigaste femtedelen. I slutet av 1990-talet var motsvarande siffra 2,8.

Utan familjepolitiska insatser skulle 25 procent av de svenska barnfamiljerna varit fattiga mellan 1998 och 2009. Detta enligt EU:s fattigdomsdefinition enligt vilken man är fattig om man lever på 60 procent eller mindre av medianinkomsten i ett land.

Men enligt Rädda Barnen går en allt större del av de familjepolitiska insatserna till barnhushåll med god ekonomi medan de fattigare barnhushållen får en mindre andel av resurserna.

För tio år sedan bidrog de familjepolitiska insatserna i Sverige till att minska andelen fattiga barnfamiljer till 8-9 procent av alla hushåll med barn. Men 2009 förmådde insatserna bara reducera andelen fattiga barnfamiljer till 15 procent.

Socialdemokraterna kommer i dagarna med ett paket av åtgärder mot barnfattigdomen.

– Det är uppenbart som Rädda Barnen skriver att utjämningspolitiken mellan barnfamiljerna har misslyckats, sade partiledaren Håkan Juholt till en grupp journalister i riksdagen.

Juholt nämnde tre problem i sammanhanget: För det första en misslyckad arbetsmarknadspolitik där det både råder hög arbetslöshet och arbetskraftsbrist, för det andra att kvinnors sysselsättningsgrad "minskar dramatiskt", och för det tredje avgifter i skolorna.

– "Frivilliga" avgifter som smyger sig in har exploderat, sade han och gav som exempel 100 kronor för ett teaterbesök eller simskollelektion.

Statsminister Fredrik Reinfeldt anser att det finns "en väldigt tydlig nyckel" till problemet med barnfattigdom.

– Jag beklagar att en del av de som uttalar sig inte börjar med det uppenbara, nämligen att se till att jobben blir fler, säger han.

Fredrik Reinfeldt pekar på att regeringen bland annat har höjt flerbarnstillägget och även har aviserat att barndelen i bostadsbidraget ska höjas.

Reinfeldt tror också att en del av lösningen ligger i förbättrad integration, bland annat att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för människor från andra länder. För många tar det lång tid att få ett jobb och en del har svårt att alls komma in på den svenska arbetsmarknaden.

TT