Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingegerd, Ingela

”Toronto är en riktig smältdegel”

Uppdaterad 2013-01-16 | Publicerad 2010-09-05

Nordamerikas säkraste stor- stad är också den trevligaste

Tre saker att uppleva i och kring Toronto: Pariserhjulet Sky Wheel i Clifton Hills en timmes bilresa bort – med utsikt över Niagarafallen, Kensington Market och stans mest kända byggnad, det 553 meter höga CN Tower.

Glöm Frihetsgudinnan, SoHo och Central Park

Rikta blicken norrut, mot West Queen West, Kensington Market och Harbourfront.

Följ med till Toronto – här hittar du udda vintagebutiker, rytmiska sommarfestivaler och kulinariska matupplevelser för en liten peng.

Börje Salming och Mats Sundin spelade NHL-hockey för stadens stolthet Maple Leafs i 16 respektive 14 år.

”Välkommen till Nordamerikas trevligaste stad!”

Det säger den indiska migrationspolisen och stämplar in ett rött lönnblad i mitt pass.

En halvtimme senare står jag i hjärtat av Torontos modedistrikt vid West Queen West, ett mecka för alternativ konst, dagsöppna jazzklubbar och små bistron från världens alla hörn. Den familjära stämningen är livlig, hjärtlig och inkluderande.

Stimmigt jazzkafé

Här i Toronto är mångfalden enorm, till skillnad från andra storstäder som New York är över 60 procent av alla Torontonians, som de själva kallar sig, födda utomlands.

Denna djungel av hundratals språk, kulturer och traditioner har gjort Toronto till en genuint trevlig stad, där samspelet mellan invånarna är märkbart oavsett vilket område du befinner dig i.

Och tydligast blir det när du besöker Rex Jazz Bar som erbjuder mångkulturella gratisspelningar varje dag med oetablerade musiker – först ut är nämligen ett band med rötterna i Libanon.

När du får nog av lokalproducerad öl och den stimmiga jazzkänslan kan du promenera några bort kvarter bort, till hippieområdet Kensington Market, som håller sig gömt bakom China Towns gråa fasader.

Där förvandlas alla byggnader till färggranna skulpturer och mina lungor fylls av dofter från latinamerikansk snabbmat, rättvisemärkt kaffe, blommiga rökelser och vintagebutiker i överflöd. Här står tiden helt stilla.

Gigantiskt varuhus

Ett stenkast bort är stämningen däremot helt annorlunda. Längst Dundas St. West och österut mot Church Wellesley Village vaknar staden upp och plötsligt förstår jag var alla dessa miljoner torontonians har hållit hus.

Gatumusikanter på rad försöker fånga min uppmärksamhet och till rytmen av kubanska bongotrummor, vid korsningen Yonge Street / Dundas, uppenbarar sig ett av Kanadas största varuhus i fyra plan. Huset kännetecknas av ett gigantiskt glastak och flygande gäss i kolfiber.

Med över 340 olika butiker släcker Eaton Centre den mest kräsnes köphunger. Men se upp, här flyger timmarna förbi i en rasande fart.

Stans godaste hamburgare

Sliten efter några timmars shopping beger jag mig vidare ner söderut på Yonge St. som inofficiellt har titeln ”världens längsta gata” med sina 1 896 km (längre än hela Sverige).

I folkvimlet vid korsningen King St. West kurrar magen och här serveras Torontos godaste hamburgare. På den flerfaldigt belönade Hero Burger är allt kött närproducerat med grönsaker som har odlats med biodynamiska principer, vilket för övrigt är den stora mattrenden även på andra medvetna restauranger i Toronto just nu.

Mätt efter ännu en kulinarisk upplevelse är jag snart framme vid resans slutpunkt. På vägen passerar jag snabbt förbi Hockey Hall of Fame där Börje Salming för alltid är förevigad som tack för sina legendariska guldår i Toronto Maple Leafs.

Gratis festivaler

En kort promenad därifrån tar mig ner till Harbourfront, där lugnet åter infinner sig. Bland segelbåtar och natursköna miniparker arrangerar staden årligen ett hundratal kostnadsfria festivaler för alla smaker och sinnen.

En av de största är den tre veckor långa Caribana, som i slutet av juli varje år hyllar karibisk mat, musik och konst och kulminerar i en explosiv showliknande parad à la Rio.

Då är det skönt att bara lägga sig under ett träd i Toronto Music Garden, betrakta spektaklet lite utifrån och vänta in gryningen.

David Khabbazi

Följ ämnen i artikeln