Sexdagarskriget
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-05-14
Stridstrummorna mullrade allt kraftigare. Arabstaterna rustade för krig. Israel skulle krossas och judarna kastas i havet.
Men Israel slog till först och vann kriget. Men frågan är om de vann freden.
Ingen blev särskilt förvånad när kriget mellan Israel och Egypten, Syrien och Jordanien bröt ut den 5 juni 1967. Konflikten var inte ny, den hade varat sen staten Israel grundades 20 år tidigare och hundratusentals palestinier drevs från sina hem. Tidigare hade judarna och araberna i Palestina kunnat umgås någorlunda friktionsfritt.
Men staten Israel uppfattades som en varböld i den arabiska nationen som måste skäras bort. Samtidigt ville många Israeler att landet måste bli större. Och att Jerusalem, som dittills delats mellan Jordanien och Israel skulle bli israeliskt. I veckans avsnitt av Aftonbladets och BBC:s omtalade succéserie "Händelser som skat världen" skildras Slaget om Jerusalem, den kanske viktigaste symbolsegern för Israel under det korta kriget.
Utrymde Gaza
Fast kriget var egentligen bara en logisk fortsättning på de konflikter och krig som präglat området i decennier. På papperet var arabstaterna starka. Befolkningarna var mångdubbelt större. De hade fler stridsvagnar och fler attackflygplan. Men inte särskilt många fler soldater än det genommilitariserade Israel.
Sen var de israeliska stridskrafterna oändligt mycket bättre tränade än sina fienders. Och deras vapen var bättre. I maj blockerade Egypten Akabaviken och ströp importtrafiken till Eilat, en av Israels viktigaste hamnar. Efter egyptiska krav började FN – efter 11 år – att utrymma Gaza. I slutet på maj ställde Israel ett ultimatum i FN:
– USA måste garantera Israels fria sjöfart på Akabaviken, annars slår vi till med tre timmars varsel till väst.
Sovjetunionen, livligt påhejade av sina svenska kamrater i Vänsterpartiet – Kommunisterna som det hette efter sitt senaste namnbyte – gav Israel hela skulden för krisen och varnade för världskrig.
– Den som understår sig att släppa lös aggressionen i Mellersta östern kommer att möta inte bara arabländernas förenade styrka utan också Sovjets och andra fredsälskande nationers beslutsamma motstånd, förklarade Moskva.
Räder in i Israel
Jordanien ansåg i det läget att det var klokast att teckna ett försvarsavtal med Egypten. Stormakternas flottor seglade upp östra Medelhavet. Egypternas ledare Nasser hetsade för krig. Araberna gjorde räder in mot Israel. Israel sköt ner sex syriska stridsflygplan och flög sedan ett synnerligen provokativt ärevarv över Damaskus. Trupperna drogs samman. Det var bara en fråga om tid när krutdurken skulle antändas. Och vilka som skulle tända den.
Strax innan klockan 9 den 5 juni slog Israel till mot det egyptiska flygvapnet. Det var rena Pearl Harbor. Egypterna togs på sängen. På tre timmar slogs 246 av 340 stridsberedda flygplan ut. De allra flesta på marken. De israeliska stridsvagnarna var överlägsna och israelerna hade totalt luftherravälde. De arabiska förlusterna blev fruktansvärda. Tusentals soldater och flyktingar dog i flyganfallen. Israelerna använde sin fulla styrka och drog sig inte för att fälla napalmbomber över de försvarslösa människorna på marken.
Erövringen tog sex dagar
Redan efter ett dygn började Egyptierna utrymma Sinaihalvön. Jordanien började bombardera Jerusalem med sitt artilleri. Israelerna anföll flygfält i Jordanien och Irak, som också ville vara med på ett hörn. Efter sex dagar hade Israel erövrat Jerusalem, Västbanken, Sinaihalvön, Gaza och Golanhöjderna i Syrien. Ytterliga 175 000 palestinier tvingades iväg till ett eländigt liv i förskingringen.
På kvällen den 9 talade Nasser till nationen och tog på sig skulden och sa att han skulle avgå. Han lät sig dock övertalas att stanna kvar när en halv miljon Kairobor vällde ut på gatorna och krävde att han skulle ändra sig I och med att Israel intog Jerusalem fick judarna tillgång till den urgamla Klagomuren, judendomens heligaste plats. Araberna var förödmjukade, slagna i grunden. Men vem vann kriget? Så här i efterhand, flera krig och oändligt många terrordåd senare, är väl svaret givet: ingen.
Har du missat någon DVD?
Här kan du efterbeställa:
DVD 1 >> Prinsessan Dianas död, mm.
DVD 2 >> Mordet på JFK, mm.
DVD 3 >> Den första människan på månen, mm.
DVD 4 >> Concordes första flygtur över Atlanten, mm.
DVD 5 >> Det stora tågrånet, mm.
DVD 6 >> Nelson Mandelas frigivelse, mm.
DVD 7 >> Tutankhamons grav, mm.
DVD 8 >> Berlinmurens fall, mm.
DVD 9 >> Attacken på Pearl Harbour, mm.
DVD 10 >> Schakalens dag, mm.
DVD 11 >> Oklahoma City-bombningen, mm.
DVD 12 >> Sexdagarskriget, mm.
DVD 13 >> Slaget om Midway, mm.
DVD 14 >> Överklasspionerna, mm.
DVD 15 >> Marsmänniskorna, mm.