Feminist – med livet som insats

Shakria Barakzai, 36, trebarnsmamma, parlamentariker och redaktionschef för ett afghanskt kvinnomagasin lever under ständigt dödshot.

– Mitt namn finns med på självmordsbombares lista över bombmål, berättar hon och skrattar sitt klingande och smittsamma skratt.

Två grönklädda vakter med varsin kalashnikov dinglande över axeln stoppar oss när vi ska besöka Shakria. Halkande lämnar vi bilen och går över isgatan fram till järndörren till huset som ligger på liten gata i Wazir Khan-området i Kabul.

Familjen bor i en sliten tvåvåningsvilla på sex rum och kök, med en tillhörande tjänstebostad. Kring huset löper en hög mur med taggtråd. De har dessutom ett större och lyxigt hus som ligger i en annan del av Kabul.

Shakria berättar att hon föredrar den lilla villan, där hon bor tillsammans med sin man Abdu Ghafar Dawi, 38, som är affärsman – och miljonär, inflikar hon när hon presenterar honom. Det finns alltför många dåliga minnen från inbördeskriget förknippade med det andra huset.

Döttrarna bor i England

Deras tre döttrar: Fatima,11, Sarah, 5, och Muska, 3, bor sedan några månader tillbaka i England hos Shakrias mamma och syster eftersom de blivit kidnappningshotade. Så nu är det bara hon och hennes make samt sju till åtta anställda kvar.

Shakria har skickat iväg barnen eftersom hon och hennes make befinner sig under dödshot, och för att hon själv ska kunna fortsätta sin politiska kamp.

– Jag skulle kunna vara en mamma och dö för mina tre döttrar. Men ska jag dö ska det vara för att miljoner människor i Afghanistan ska kunna få det bättre, konstaterar hon.

Vardagsrummet där vi sitter domineras av en stor platt-tv. Bredvid den finns ett fotografi där de tre döttrarna står tillsammans med sin pappa och mamma. Shakria tittar till på fotografiet och utbrister:

– Gud, vad jag saknar mina barn! Jag älskar dem. Det är svårt för en mor att vara utan sina barn.

Samtidigt kan man inte låta bli att undra om hon verkligen har tid att vara mamma – hennes mobiltelefon ringer ideligen och avbryter henne. En gång är det BBC som vill göra en intervju. En annan gång är det Al-Jazeeras engelskspråkiga kanal som vill att hon ska komma in till studion.

Hon berättar att hon inte hinner äta frukost på morgonen. Istället dricker hon ett glas vatten och äter senare, när eller om hon får tid. Hon skulle ha varit på en hälsokontroll för ett år sedan, men har inte hunnit. Hon vet inte ens när hon ska hinna med att tänka på sin hälsa.

Ständigt dödshot

Vad är det som driver Shakria? Hennes man är miljonär – hon skulle lätt kunna åka och bosätta sig i London och leva ett liv i sus och dus.

Istället har hon valt att leva under ständigt dödshot i Afghanistan.

Hon drivs av en önskan att hennes kamp ska lyckas införa det hon tycker är viktigast för människorna i Afghanistan: Rättvisa, jämlikhet och rättigheter för kvinnor.

Exempelvis vill hon förhindra tvångsäktenskap och våld mot kvinnor. Rätten att själv få välja utbildning och yrke är något som kvinnorna traditionellt inte har fått göra. Naturligtvis har alla dessa frågor retat upp konservativa grupper i samhället. Men det är förmodligen hennes strid mot en lag som skulle innebära att krigsherrar och knarktzarer skulle få någon slags amnesti och därmed kunna slippa straff för våldsbrott som lett till att hon utsätts för mordhot.

– Är du inte rädd för att dö? frågar jag henne.

– Jag har dött så många gånger. Så jag är inte rädd för att dö, svarar hon odramatiskt.

Familjen Dawi-Barakzai

Pappa: Abdul Gafar Dawi, 38.

Mamma: Shakria Barakzai, 36,

Yrke: Abdul, Affärsman, affärsfastigheter, samt oljebolag (miljonär)

Yrke: Sharia: parlamentariker och chefredaktör för kvinnomagasin (stängd sedan förra året).

Barnen: Fatima,11, Sarah, 5,5 och Muska, 3,5, (barnen bor sedan några månader tillbaka i England hos Shakrias mamma och syster eftersom de blivit kidnappningshotade).

Inkomst: 5 miljoner kronor/år .