Sverige bekymrar resten av Europa

Erik Wiman

Experten: Asylpolitiken lyfts fram som varnande exempel

Ett polariserat land på ruinens brant.

Det är en bild av Sverige som nu sprids i kölvattnet av flyktingkrisen.

– Det är extremt viktigt att vi tränger igenom ryktesspridningen med sann och korrekt fakta, säger Henrik Sehlin på Svenska institutet.

Sverige har en unik roll i det som kommit att kallas den största flyktingkrisen i modern tid. Inget annat land har i förhållande till sin folkmängd öppnat dörren för lika många människor.

Enligt Svenska institutet följer så gott som alla Europas länder mycket noga hur Sverige lyckas med det svåra åtagandet.

Men det är långt ifrån med odelad tacksamhet som blickarna riktas åt vårt håll. Tvärtom. I allt större utsträckning ses länder som Sverige och Tyskland som roten till ett växande problem.

Föga förvånande hör Ungerns premiärminister Viktor Orbán till dem som gått längst i sin kritik. Han anser att Sverige bär en stor del av ansvaret för de flyktingströmmar som nu passerar genom Balkan.

– De här syrierna flyr inte från krig, då skulle de ha stannat i Turkiet. De reser för att de vill ha ett bättre liv, ett svenskt liv.

”Våldtäktslandet”

Orbán har flera gånger öppet deklarerat att han anser att Sverige och Tyskland riskerar hela Europas stabilitet genom att öppna gränserna för människor på flykt.

– Våra kristna rötter och livsstil är hotade.

Den ungerska ledaren fick också stor uppmärksamhet när han kallade Sverige för våldtäktslandet nummer ett i Europa och pekade ut invandrare som ansvariga för en ny våg av sexbrott. Han hänvisade till en FN-rapport där Sverige hamnade på andra plats efter Lesotho i antalet våldtäkter, men bortsåg från att den svenska definitionen av våldtäkt är mycket bredare än i de flesta andra länder. Enligt brottsförebyggande rådet ligger Sverige inte alls i topp i varken världen eller Europa sett till antalet våldtäkter.

Ryktesspridning

Det är just sådan falsk ryktesspridning som svenska institutet försöker att motverka och tränga igenom med riktig fakta.

– Vi märker att den här typen av rykten är extra stark i länder där det finns en motsatt uppfattning om asylmottagande, där Sverige lyfts fram som ett varnande exempel, säger Henrik Selin, som är chef på avdelningen för interkulturell dialog.

I en tid när uppgifter sprids extremt snabbt är det en utmaning för Svenska Institutet och ambassaderna att tränga igenom ryktena med korrekta fakta.

– Det kan ibland låta i debatten i andra länder som att Sverige bara tar emot flyktingar utan begränsningar, men så är det inte och det är viktigt att föra fram det också.

”Hur ska Sverige klara detta?”

Slovenien har, liksom Ungern varit ett transitland för flyktingar på väg mot bland annat Sverige. Den slovenska journalisten och programledaren Maja Sodja säger att många av hennes landsmän undrar varför Sverige, Tyskland och Holland inte presenterar en tydligare integrationsplan.

– Det är många som frågar om Sverige har jobb åt alla, var ska alla barn gå i skolan?

Anledningen till att de frågar är en rädsla för omvänd våg av människor på väg tillbaka genom Europa.

– Många tror att när flyktingarna inte hittar den framtid de söker i Sverige kan de röra sig söderut igen mot exempelvis Slovenien, säger Maja Soda.

– De flesta anser att Europa borde göra mer för att få fred i Syrien snarare än att öppna upp gränserna. Många tvivlar på att Sverige kommer kunna integrera så många flyktingar.

”Groende bakslag”

Överenskommelsen mellan riksdagspartierna i flyktingfrågan har fått stor uppmärksamhet i många länder. Den ses som ett tecken för att Sverige alltjämt har ett av världens mest stabila politiska system. Men samtidigt sprids en bild av Sverige som ett alltmer polariserat land där flyktingfrågan splittrar befolkningen i två läger.

Washington Post gjorde nyligen ett långt reportage med rubriken ”Bakom Sveriges varma välkomnande gror ett bakslag”. Texten handlar dels om Sverigedemokraternas framgångar. Riksdagsledamoten Markus Wiechel intervjuas och säger att allt har förändrats för SD:s del de senaste åren.

– Vi är mer accepterade nu än någonsin.

Men Washington Post tar även upp de ökade våldet mot flyktingar och brandattentaten mot förläggningar som ett tecken på ett land på gränsen till kollaps.