Nya riskgruppen: de ”osynliga” eleverna

Mary Mårtensson

helskärm

En ny riskgrupp för ­psykisk ohälsa och självmordsbeteende har identifierats bland högstadieelever:

Den kallas ”den osynliga gruppen”.

– Varken föräldrar eller lärare märker att de mår dåligt, eftersom de inte ställer till problem, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi.

I högriskgruppen är skolungdomarna utåtagerande, har stora problem med beteendestörningar, hyperaktivitet, självskadebeteende, fyllor, drogmissbruk och högre andel självmordsförsök. Därför märks de.

Medan varken lärare eller föräldrar uppmärksammar att ungdomarna i den ”osynliga” riskgruppen mår psykiskt dåligt.

Dessa elever har hög andel depressioner, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. Men de ber inte om hjälp, är inte till besvär och stör ingen.

Sover för lite

I ”den osynliga gruppen” ingick nästan var tredje elev – 29 procent – i högriskgruppen 13 procent och

i lågriskgruppen 58 procent.

Det avslöjar nu en helt ny – och ännu opublicerad – studie som Aftonbladet fått ta del av: Den omfattande europeiska SEYLE-studien med 12 400 högstadieelever (12-16 år) i 179 skolor i elva EU-länder (ej Sverige) 2009-2011.

Tre ohälsosamma beteenden utmärker ”osynliga gruppen”.

De sover för lite – sex timmar eller mindre – och lider av sömnbrist.

De lägger sig sent, ofta på natten.

De rör sig för lite – och motionerar mindre än en gång i veckan.

De spenderar minst fem timmar per dygn framför tv:n och datorn (utöver skolarbetet).

”Har mycket ångest”

– Många ungdomar hade ohälsosamma livsstilar. Men de ”osynliga” ungdomarna hade i ovanligt stor utsträckning det här beteendet som inte deras kamrater hade. De åt också ­sämre och var soffpotatisar, säger Danuta Wasserman, chef för NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och ­prevention av psykisk ohälsa.

– Vi tror att det är för att man mår dåligt som man hamnar där, för att de har så mycket ångest. Dessa beteenden borde föräldrarna uppmärksamma.

Riskbeteendena förekom oftare hos killar än tjejer och ökade med åldern. Hos flickorna var det vanligare med sömnbrist, fysisk inaktivitet och psykiska emotionella symptom, som depression, oro och självmordstankar – och hos pojkarna drogmissbruk samt högt alkoholintag.

Uppmaningen: sov mer

Danuta Wasserman hoppas nu att de ”osynliga” eleverna ska uppmärksammas av föräldrar, lärare och vården.  Hon uppmanar även ungdomar att sova mer, motionera mer och minska skärmtiden.

– En hälsosam livsstil är väldigt skyddande mot psykisk ohälsa, som att umgås med kompisar, motionera och ägna sig åt fritidsaktiviteter. Att man har bra sömn, bra matvanor och motionerar motverkar depression, säger hon.

Den nya studien är accepterad för publicering i the Journal of World Psychiatry.

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till boj@rfsl.se

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP