Ann Linde om handel med diktaturens Iran: ”Ser ingen konflikt i det”

Olof Svensson

helskärm

Regeringen har kritiserats för att åka på handelsresa till diktaturens Iran.

Men handelsminister Ann Linde ser inga problem med att bedriva handel i ett land där fångar avrättas och mänskliga rättigheter kränks.

– Jag ser ingen konflikt i det, säger hon.

Statsminister Stefan Löfven och EU- och handelsminister Ann Linde befinner sig i Teheran tillsammans med en stor företagsdelegation från Sverige. Från regeringens håll är man tydlig med målet – att fler svenska företag ska etablera sig i landet.

– Iran är en av de viktigaste tillväxtmarknaderna och lyftandet av sanktionerna möjliggöra enorma möjligheter, säger Ann Linde.

Men att regeringen åker på ”handelsresa” till Iran har väckt kritik. Iran klassas av många bedömare som en religiös diktatur. Antalet avrättningar är bland de högsta i världen och det finns ett mycket stort antal politiska fångar i landet. Kvinnor diskrimineras och homosexuella kan straffas med döden.

Riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V) krävde nyligen svar på varför regeringen vill stärka handelsrelationerna med ett land som ”förtrycker och avrättar religiösa minoriteter”. Den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali tycker att Sverige ska vara restriktiva med att bedriva handel i Iran. Han sa nyligen till DN att det är naivt att tro att handel kan bidra till en positiv utveckling i landet.

Ann Linde säger att Sverige har tagit upp mänskliga rättigheter upprepade gånger i diskussioner med Iran. Men hon ser ingen konflikt i att bedriva handel i ett land som bryter mot mänskliga rättigheter eller tillämpar dödsstraff.

– Vi kan vara precis lika mycket emot dödsstraff, och ta upp det, samtidigt som vi bedriver handel. Det blir inte mindre chans att de gör något åt dödsstraffet för att vi är där. Helt ärligt förstår jag inte den logiken, säger hon.

Är det en generell åsikt när det kommer till diktaturer eller gäller det just Iran?

– Jag tycker generellt sätt att handel alltid är bra, under förutsättning att företagen också tar sitt ansvar och inte medverkar till att göra situationen svårare, till exempel genom miljöförstöring, kränkning av mänskliga rättigheter eller fackliga rättigheter. Min erfarenhet är att svenska företag tar de här frågorna på allvar. Sedan finns det enstaka fall där sanktioner och bojkotter är bra.

När då?

– Till exempel mot Sydafrika under apartheid.

Hur Sverige har tagit upp mänskliga rättigheter med Iran och vad som sagts vill varken Ann Linde eller Stefan Löfven gå in på.

Finns det något som tyder på att de lyssnar på vad ni säger och att det kommer bli någon förändring?

– Det vet man inte, men det är inte problematiskt att tala om inom stängda dörrar. Det var också den erfarenhet som UD:s rättschef hade, som bara pratade om de här frågorna inför det här besöket. Då gick vi ganska djupt in i frågorna också, säger Ann Linde.

På lördagen meddelade regeringen att flera svenska företag har skrivit nya avtal med Iran, bland annat Scania som ska leverera stadsbussar till Irans tredje största stad Esfahan.