Miljarder till rättsväsendet ska stoppa brotten
Publicerad 2019-09-09
Fler poliser och åklagare, ökad kontroll vid gränserna och mer förebyggande arbete.
Rättsväsendet får 708 miljoner kronor mer från nästa år – totalt 3,7 miljarder till 2022.
– Många av oss är förbannade och oroade över den gängkriminalitet som breder ut sig i samhället, säger Nyamko Sabuni, partiledare (L).
Nyamko Sabuni och Liberalernas rättspolitiske talesperson, gruppledaren Johan Pehrson, presenterade satsningarna på rättsväsendet i regeringens kommande budget, som tagits fram inom ramen för 73-punktsprogrammet. Bakom arbetet står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
Liberalerna har prioriterat ökade insatser till hela kedjan inom rättsväsendet, framhåller Sabuni och Pehrson.
– Rättssamhället är ett fundament i en liberal demokratin. Det är inte den med störst våldskapital som ska bestämma i ett samhälle, säger Sabuni och menar att ”gränser har passerats” när en mamma avrättas på öppen gata med sin bebis i famnen och en ung kvinna skjuts till döds i sin lägenhet.
Mest till kriminalvården
Nästa år tillförs rättsvårdande myndigheter drygt 700 miljoner kronor utöver tidigare belopp.
Pengarna ska gå till insatser över hela fältet, såväl polis som säkerhetspolis, kustbevakning, åklagare och tull. Fram till 2022 handlar det om 3,7 miljarder.
– Det handlar bland annat om att kunna anställa de 10 000 nya medarbetare till polisen, varav 70 procent av dessa är poliser, säger Johan Pehrson.
Största delen av kakan viks till åklagare, domstolar och kriminalvård. Det ska bland annat gå till att anställa fler åklagare och få bort ”flaskhalsar” som till exempel platsbrist i häkten och fängelser, vilket försenar rättsprocesser och gör att brottslingar får vänta på dom.
– Det kommer krävas fler som kan döma. Måltillströmningen har varit minst tio procent till våra domstolar och det är redan rätt fullt på våra häkten och anstalter. Det innebär att vi måste dra igång cementblandarna på allvar i Sverige, säger Pehrson.
Mer till sänkta värnskatten
Både Sabuni och Pehrson menar att satsningar för att få bukt med brottsligheten varit L:s viktigaste prioriteringar i budgetsamtalen med regeringen.
På frågor om varför partiet då prioriterat en sänkning av värnskatten, som beräknas kosta nästan tio gånger mer än nästa års tillskott till polis och åklagare, cirka sex miljarder, menar Pehrson att det bland annat handlar om att det tar tid att rekrytera fler poliser. Sabuni framhåller i sin tur att det inte går att ställa satsningarna mot varandra, att båda är viktiga.
– Värnskatten är en skatt som försämrar svensk konkurrenskraft och bestraffar utbildning, säger hon.
PODD: Experten om det svenska skjutvåldet: ”Sticker ut”
I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med Manne Gerell om de uppmärksammade morden i Malmö och Vällingby.