S-ledningen: Inför hårdare krav på nyanlända kvinnor
Uppdaterad 2018-08-01 | Publicerad 2017-02-21
S-ledningen vill ställa hårdare krav på nyanlända kvinnor.
Målet är att fler ska lära sig språket och börja arbeta.
– Det är verkligen inte bra om man är hemma i flera år med barn och inte lär sig svenska, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Arbetslösheten i Sverige sjunker och sysselsättningsgraden ökar. Men bland utrikesfödda är siffrorna inte alls lika ljusa.
Särskilt bland kvinnor i gruppen är sysselsättningsgraden låg. Det är något som Socialdemokraternas partiledning vill fokusera på inför partiets kongress i april.
I dag lanserar statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) flera förslag, som man söker stöd för på kongressen, i en debattartikel i Aftonbladet.
Där slås fast att partistyrelsen kommer att föreslå ”flera positionsförflyttningar”, som ”ännu mer betonar vikten av att alla som kan ska jobba”. Man skriver om att förbättra möjligheterna att få utbildning och jobb, men även att det bör ställas hårdare krav på den enskilde att göra sig anställningsbar.
Vill se hårdare krav
Man pekar ut nyanlända kvinnor som en grupp där ”utmaningarna är stora” för att få fler i arbete. I en intervju med Aftonbladet säger Magdalena Andersson att det hela är en jämställdhetsfråga.
– Att ha en egen inkomst är grundläggande för att man ska kunna fatta självständiga beslut om hur man vill leva sitt liv. Det har varit en viktig fråga i kampen för jämställdhet i Sverige som gör att både män och kvinnor arbetar. Det är naturligtvis viktigt att det gäller även för nyanlända. Men det är också bra för ekonomin om alla som kan också arbetar.
S-ledningen menar bland annat att det behövs fler utbildningsplatser och mer språkundervisning för utrikes födda kvinnor. Samtidigt är man inte främmande för att öka kraven på de kvinnor som är hemma med barn att samtidigt läsa Svenska för invandrare, SFI.
– Det är verkligen inte bra om man är hemma i flera år med barn och inte lär sig svenska. Här är det viktigt att man snabbt får en introduktion till svenska språket och kan fortsätta att vidareutveckla det när man har små barn.
Andersson vill inte gå in på om det skulle kunna innebära sänkta bidrag för de som inte deltar i språkundervisning.
Dessutom vill S-ledningen se över föräldraförsäkringen. Man har tidigare signalerat att dagens regler, där kvinnor som kommer till Sverige får full föräldrapenning även för de barn de har med sig, ska ändras. Man menar att det försenar kvinnors inträde på arbetsmarknaden.
I debattartikeln skriver man också att det behövs fler enkla vägar in på arbetsmarknaden, särskilt för utrikes födda kvinnor som inte har någon längre utbildning med sig i bagaget.
Vill satsa mer på kritiserad reform
S-ledningen menar att extratjänsterna inom välfärden av den anledningen, behöver bli fler. Arbetsmarknadsreformen, som kritiserats, lanserades som ett av S stora vallöften. Man lovade totalt 31 000 platser inom vård, omsorg och skola till år 2020. Från början var reformen tänkt för långtidsarbetslösa, men i dag omfattar den även nyanlända.
Men hittills har det bara skapats 2 275 extratjänster. Andersson menar att reformen ändå kan komma att spela en viktig roll i arbetet med att få fler utrikes födda kvinnor i jobb.
– Det är något som skulle kunna bli en fot in på arbetsmarknaden men också något som avlastar den ordinarie personalen i till exempel hemtjänsten, säger hon.
Om inget görs för att få fler utrikes födda kvinnor i arbete tror Andersson på en problematisk framtid där utrikes födda kvinnor inte får ta del av den frihet som ett jobb och egen försörjning innebär.
– Men risken är också, om man inte kommer in på arbetsmarknaden, att man behöver man bli försörjd med försörjningsstöd i stället för att kunna arbeta och bidra till statskassan.
LÄS OCKSÅ:
FAKTA: Härifrån kommer flyktingarna nu – och så många får stanna i Sverige