Det kommer nog ingen mer upplaga
Anna Wahlgren skrev Barnaboken som är full av handfasta råd till vilsna föräldrar.
Den har sålt i en halv miljon exemplar och finns i var och vartannat svenskt hem.
Anna Wahlgren är mamman från helvetet, om man ska tro hennes dotter Felicia Feldt som nu publicerar en egen bok om sin uppväxt och sin mamma.
Wahlgren nämns inte med namn, men hon finns med som ett halvt ansikte på omslaget. Om den bokköpande allmänheten ändå skulle missa läckerbiten har förläggaren Svante Weyler planterat nyheten hos journalister:
– Jag har en bok som jag tror att ni är intresserade av.
Som vanligt med den här typen av skildringar får man inblickar i förhållanden som är vedervärdiga. Moderns superi. Ständigt flyttande. Styvfäder som kommer och går, kommer och går. Mycket sex, men det verkar inte roligt. Ibland är det tragiskt och någon gång rena övergrepp på barn: "Ernst sitter ibland och runkar framför mig och min syster när vi trippar fram på höga klackar. För det har han bett oss att göra."
Jag har många gånger tagit ner Barnaboken från bokhyllan i arbetsrummet och tittat i den när jag undrat något om mina egna barn. Är det så här de gör? Vad är typiskt för en fyraåring? En sjuåring?
Jag har alltid tyckt att Wahlgren varit träffsäker i sina iakttagelser och ibland ger hon goda råd också.
Gör dotterns avslöjanden Wahlgrens bok sämre? Rimligen inte. Hon kan ju vara en skicklig författare och en usel mor. Hon kan vara en god iakttagare och en mor som tidvis är hjälplös, tidvis energisk. Om alla skribenter avtvingades nykterhetslöfte skulle stora delar av vår litteratur försvinna.
Hon skrev boken 1983. Orden på sidorna förändras inte därför att dottern nu ger sin version. Ändå är Barnaboken för alltid förändrad.
Min mor/far var hemsk och uppväxten en plåga, har blivit en egen litterär genre. Blir Klas Eklund en sämre ekonomisk analytiker för att han, enligt sonen, är en monumental egocentriker? Blev Gunnar och Alva Myrdal sämre politiker för att de inte begrep sig på sonen Jan?
Självklart inte.
Det är något annat med en författare som talar om hur man uppfostrar barn och samtidigt tycks ha gett åtminstone dottern Felicia ett helvete. Jag kan aldrig mer läsa Barnaboken och tänka, här är en kvinna som vet vad hon talar om.
Det kommer nog ingen mer upplaga av Anna Wahlgrens storverk.