Beskedet kastar oss 84 år tillbaka i tiden
Ett kort pressmeddelande som smögs ut i dag innehåller historisk dynamit.
För första gången sedan Ådalen 1931 ska militären kunna använda våld mot den egna befolkningen.
Det är för all del något förbryllande att polisen just den 14 oktober lägger ut ett pressmeddelande om att försvarsmakten ska kunna hjälpa till vid terrordåd, då myndigheterna träffade en överenskommelse om formerna för samarbetet redan förra månaden.
Detta ingår i inrikesminister Anders Ygemans nyligen presenterade strategi mot terrorism, som i sin tur grundar sig på en lag från 2006 som gav grönt ljus för militärt stöd till polisen.
Men nyhetsvärde eller ej, dagens information på polisens hemsida saknar inte betydelse. Den innebär nämligen att Sverige går ifrån en ordning som rått sedan 1931, då fem personer i en arbetardemonstration i Ådalen sköts ihjäl av militär som stod under polismans befäl.
Sedan dess har Sverige undvikit att använda försvaret mot civila, även om möjligheten att göra det avskaffades först av 1969 åts riksdag.
Nu är dock en annan tid. Terrorism har skakat världen, Sverige har utsatts för attentat och kan mycket väl drabbas igen. Bekämpningen av terrorister måste bli bättre.
Att polisens nationella insatsstyrka och specialförband från försvaret ska kunna samarbeta må mot denna bakgrund låta rimligt. Men nyordningen är inte oproblematisk.
Om vi bortser från diverse politiska yvigheter om "kriget mot terrorism" så är den dominerande internationella uppfattningen att dessa ideologiskt motiverade brott är en polisiär och inte en militär uppgift.
Det är polisen som har den rätta kompetensen och ett alternativ till att blanda in försvaret skulle möjligen vara att ge nationella insatsstyrkan bättre resurser.
Detta är nu inte det enda problemet. Vad är egentligen terrorism? Den rättsliga definitionen är vag och vid. Gränsdragningarna kan bli svåra.
Dessutom är lagen som ger polisen rätt att hojta på militär inte ett under av klarhet. Det räcker med att ett brott eventuellt utgör terrorism och för att rikspolischefen, efter klartecken från regeringen, ska kunna lyfta luren till ÖB.
Ett förbehåll finns: brotten ska vara "särskilt svårbemästrade". Vad nu det betyder.
Den rådande nöd som fanns i trakterna runt Ådalen och som kunde ha vuxit till okontrollerbara politiska konflikter existerar inte längre. Men hur vet vi att politiska spänningar i framtiden inte kan bli lika explosiva som 1930-talets förhållanden på arbetsmarknaden?
Oroliga samhällsförhållanden och luddiga bestämmelser om vad terrorism är och under vilka förhållanden försvaret ska kunna sättas in är en allt annat än optimal kombination.
Det finns dessutom risker med att låta personal från försvaret uppträda som poliser. Varje deltagande polis i en komplicerad insats har ett ansvar att bedöma hur mycket våld som krävs. Militärer är tränade i att lyda order.