Grov våldtäkt eller ej?
Den vuxne mannen slog det 15-åriga barnet flera gånger hårt i ansiktet och våldförde sig på henne analt och oralt.
Om inte detta är grov våldtäkt – vad krävs egentligen då?
Den frågan ställer sig även Riksåklagaren, som i dag har vänt sig till Högsta domstolen och begärt att få ett mål prövat i högsta instans.
Bakgrunden är vedervärdig:
På ett hotellrum i Småland satte sig en man över en 15-årig flicka, slog henne hårt i ansiktet flera gånger, tog ett grepp om hennes hals, hotade henne med ännu mer stryk, spottade på henne och våldtog henne analt.
Sedan ska han ha sagt "gör det bättre, tvinga fan inte mig att slå dig igen", gett henne ännu en örfil och kört ner sin penis i hennes hals. Barnets tårar tog han ingen hänsyn till utan fnös ett "ska horungen börja gråta nu".
I förhör efteråt berättade flickan om smärta, blåmärken, svårt att andas, tänder som satt lösa.
Hovrätten sänkte straffet
Fyra års fängelse för bland annat grov våldtäkt, löd tingsrättens dom. Hovrätten ansåg att det var en våldtäkt av normalgraden och sänkte straffet till fängelse i två år och sex månader.
Hovrätten tyckte att "våldet varit begränsat" och de "fysiska skadorna förhållandevis lindriga". Jo, nog fanns det förnedrande inslag i behandlingen av flickan, och visst, det handlar om ett barn, men gärningen är inte grov.
Det var onekligen en generös bedömning. En titt i lagens förarbeten ger vid handen att en våldtäkt är grov bland annat "om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet och råhet".
Vad betyder då hänsynslöshet eller råhet? Till exempel om det handlar om upprepade eller långvariga övergrepp. Eller om det funnits sadistiska eller grovt förnedrande inslag.
Och i brottsbalkskommentaren till straffbestämmelsen om våldtäkt mot barn framgår att även övergrepp mot barn som är äldre än 15 borde betraktas som grova, eftersom gärningsmannen i dessa fall har visat prov på hänsynslöshet.
Den rättsliga osäkerheten måste redas ut
I detta fall har hovrätten lyckats med konstycket att vifta bort de upprepade och smärtsamma övergreppen, flickans ålder, hoten, de sadistiska inslagen och förnedringen.
Det vore onekligen på sin plats att Högsta domstolen redde ut denna rättsliga osäkerhet. Inte minst med tanke på att rikets mäktigaste jurister inte prövat något mål som gäller gränsdragningen mellan våldtäkt och grov våldtäkt sedan lagen år 2005 skrevs om.
Att inte så här pass grova och hänsynslösa övergrepp betraktas som just grova och hänsynslösa är djupt stötande.