Missa halva deras barndom? Aldrig
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-28
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag är så trött på klara sig själv-trenden. Den i kombination med att kärnfamiljen tydligen är på utdöende gör att jag känner mig fullständigt utrotad.
Men jag skiter i det. Jag vet att jag har valt rätt. Rätt kille, rätt form.
Familjen rockar fett.
Det är klart att vi klarar oss själva, att barnen klarar sig efter en skilsmässa, barn klarar sig alltid. Men livet ska inte handla om att klara sig själv, livet ska handla om kärlek, att leva tillsammans, med fel och brister och allt som är du och jag. Det är så himla svårt men det är så himla gott i längden.
Jag vet inte hur många gånger jag har hört berättelsen om mannen som blev en bättre pappa när han blev varannanvecka-förälder. Vi ska vara de bästa föräldrarna vi kan när vi fortfarande är tillsammans. Varför ska det krävas en skilsmässa för att mannen ska ta sitt ansvar och kvinnan ska bli ”fri”?
Många trivs med upplägget att ha barnen varannan vecka. Man får mer tid för sig själv. Men jag har inte skaffat familj och barn för att få tid för mig själv. Och att missa hälften av barnens barndom? Aldrig.
”Hälften av tiden är de befriade från huvudansvaret för barnen, som innebär en massa balanserande. Man kan också tänka sig att kontrasterna mellan de olika veckorna gör att dessa föräldrar uppskattar denna frihet ännu mer än personer utan barn” säger forskare Jörgen Larsson.
Jag vill gråta. ”Uppskatta frihet”? Visst är det skönt när barnen har somnat och man får sitta en stund i soffan. Men en vecka? Det var ju för bövelen därför jag ville ha barn, för att vara tillsammans med människor jag älskar. Inte sitta ensam i en hyretta och sakna barnen halva livet så att jag kan uppskatta dem när det är mammavecka.
Det är klart att kvinnor ska klara sig själva. Men inte ska väl det behöva gå stick i stäv med kärlek och jämställdhet?
Alla ska jobba så att man kan handla det man vill. Ge FAN i att handla. Jobba lagom, handla lagom och umgås och vårda relationerna. Jag blir deprimerad av detta snack om att man blir en bättre förälder när man separerar. Jag ska vara den bästa föräldern jag någonsin kan, tillsammans med Joachim. Vi hjälps ju för farao åt!
Det är så mycket snack om att kärnfamiljen inte kan appliceras på dagens moderna samhälle. Detta är fel.
Det är ju nu vi behöver varandra mer än någonsin, inte för pengarna, inte för social status. Vi behöver varandras stöd och värme och kärlek.
Och när alla aktier är borta, när alla stormar har dragit förbi och jorden ligger i aska och tårar, då ska vi resa oss, alla kärnfamiljer som håller ihop i vått, torrt och i arbetslöshet.