Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Arvid, Vidar

Estland, grattis till en fantastisk utveckling

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-12-31

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Politik i veckan med Lena Mellin

nytt år – ny valuta I morgon byter Estland sina kronor mot euro och tar därmed steget in i EU-klubbens finare salonger.

Är Estland att gratulera eller kondolera?

Mitt i eurons värsta kris byter vårt baltiska grannland sina kronor mot EU:s valuta.

För att riktigt räknas i EU ska man både vara ett stort land och ha euro som valuta.

Sverige är varken det ena eller det andra. Det är inte Estland heller.

Men i morgon, på självaste nyårsdagen, blir vårt baltiska grannland med 1,3 miljoner invånare det 17:e EU-landet med euro.

Det kommer sannolikt att stärka Estlands inflytande, marginellt men dock. Bland annat blir landet medlem i Eurorådet, det informella men inflytelserika organ som möts före EU:s ordinarie finansministermöten. I praktiken avgörs många frågor där.

Är alltså Estland att gratulera? Möjligen. De tar klivet in i EU-klubbens finrum.

Men ska esterna också kondoleras? Möjligen. Landet går över till euro just när valutaunionen genomgår sin hittills allra värsta kris.

EU:s medlemsländer förbinder sig att ha ett statligt budget­underskott som är mindre än tre procent av landets BNP. Statsskulden får inte vara högre än 60 procent av BNP. Prisökningarna ska inte överstiga ­nivån i den trio av länder som har lägst inflation med mer än 1,5 procentenheter.

Enkla, entydiga regler kan tyckas. Men det gångna året har visat att det inte är så.

Stora stödpaket till euroländerna Grekland och Irland på sammanlagt

1?755 miljarder kronor på tre år, från de andra medlemsländerna och internationella valutafonden, krävdes för att rädda valutaunionen från ett potentiellt sammanbrott.

Risken finns att fler länder kan behöva liknande stöd, framför allt Spanien och Portugal, men kanske också Italien.

För ett år sedan ville knappt 44 procent av svenskarna gå över till euro medan 42 procent ville behålla kronan. I november, då Statistiska centralbyrån gjorde sin senaste mätning, ville knappt 29 procent ha euro medan drygt 58 procent sade nej.

Förändringen beror givetvis på eurodramatiken som, i motsats till tidigare, lett till att kronan stärkts.

Estland blev fritt från Sovjetunionen 1991. Sedan sex år tillbaka är landet med i både EU och Nato. Och nu kommer euron, det andra valutabytet på mindre än tjugo år.

Grattis, Estland, det är en fantastisk utveckling.

Och även om euron är skakig nu är Tyskland garanten för att det är en övergående fas.

De vet vad en skenande valuta kan leda till och det får inte hända igen.

Följ ämnen i artikeln