Vapenaffärer är inte någon söndagsskola
Att bli lurad är inte kul.
Att bli lurad av lillebror är ännu tråkigare.
Men allvarligt talat, kunde Sverige förvänta sig att Norge skulle välja svenskt före amerikanskt?
Så här såg spelplanen ut: På ena sidan finns Sverige där försvaret förköpt sig på Jas 39 Gripen.
I en annan tid, och en annan värld, beställdes sammanlagt 204 plan som också levererats.
För närvarande har försvaret 134 plan. De ska bli ungefär hundra. Fler behöver inte den svenska försvarsmakten, anser den.
Det föreligger alltså närmast ett desperat behov av att bli av med plan. Det har, för att uttrycka sig försiktigt, gått trögt.
För närvarande leasar Ungern och Tjeckien vardera 14 Jasplan. 26 är beställda av Sydafrika och 12 av Thailand. Större succé än så är inte Jas 39 Gripen på världsmarknaden.
Det är mot den bakgrunden man ska se Norgeaffären. Och det är mot den bakgrunden man ska se försvarets upprepade önskan om att använda Jas i bland annat Afghanistan och Kosovo. Det finns ett starkt behov av att visa upp för omvärlden att planet är stridsdugligt.
På andra planhalvan finns Norge. Det neutrala landet som den 9 april 1940 anfölls av Nazityskland och sedan var ockuperat under fem långa år. Fyra år senare var Norge ett av de tio länder som bildade försvarsalliansen Nato.
USA är Natos starkaste medlem, och har i praktisk handling visat att de bryr sig om Europa. Det var när amerikanerna gick in i andra världskriget som de allierades krigslycka så småningom vände. Det var med amerikanska pengar, Marshallhjälpen, som stora delar av Europa byggdes upp efter krigsslutet.
Norge har alltså mycket starka historiska skäl, skäl som människor fortfarande kan berätta om själva, att vilja hålla sig väl med USA. Sverige må ha varit en stormakt på 1600-talet men är det inte i dag och det vet man även i Oslo.
Så såg alltså spelplanen ut redan innan dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg (M) i april 2007 undertecknade ett avtal om samarbete på stridsflygsområdet med norska försvarsdepartementet. Avtalet skulle underlätta försäljningen av Jas 39 Gripen till Norge.
Men 16 månader senare gick det som man kunde förvänta sig. Norge valde i stället amerikanska F-35 från Lockheed Martin.
På sin blogg andades utrikesminister Carl Bildt (M) förståelse för beslutet. Men anmärkte: ”att Gripen skulle vara en tredjedel dyrare än F-35 i anskaffning är dock ett påstående som alldeles säkert kommer att bli föremål för betydande diskussion”.
Dokumenten från Wikileaks visar att norrmännen och amerikanarna i skön förening spelade teater för Sverige.
Bland annat ville Saab, som bygger Jas, köpa radarn AESA till Gripen eftersom det skulle underlätta Natosamarbete. Men dåvarande USA-ambassadören i Stockholm föreslår att beskedet till Sverige får vänta tills Norge avgjort vilket plan de vill köpa.
Fult? Jovisst.
Men säg den storaffär som inte omges med trixande. Säg den vapenaffär där allt går till som i söndagsskolan.
Mycket stora pengar i kombination med nationell prestige är en explosiv cocktail vars effekter kan vara vida värre än att bli dragen vid näsan. Även om det är av lillebror.