Grekkrisen kan gynna alliansen
...men ökad arbetslöshet är ett trumfkort för Sahlin i valrörelsen
GÄVLE. Bara fyra månader före valet skakas världen av ännu en ekonomisk kris.
Turbulensen i Grekland och de kraftiga internationell börsfallen kan radikalt rita om kartan för den svenska valrörelsen.
Knappt hade världen börjat hämta sig efter finanskrisen förrän en ny krisvåg svepte över världen. Inte med samma förödande kraft – men dock.
I går och i förrgår störtdök börserna i USA, Asien och Europa. I krisländerna rusar räntan, i andra länder som Sverige, pressas den.
Grekkrisen kan, om den blir långvarig, rita om kartan för den svenska valrörelsen.
Normalt gynnas sittande regering av internationella kriser. När det blåser snålt fylkas väljarna kring regeringen.
Förtroendet för statsminister Göran Persson (S) nådde sin höjdpunkt efter terrorattackerna den 11 september 2001. Förtroendet för statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ökade efter finanskrisen.
Men historien är aldrig facit. Det behöver den inte vara den här gången heller.
Finansmarknaderna är internationella. Sverige, en liten exportberoende ekonomi med flytande valuta, påverkas av minsta moln på den ekonomiska himlen. Grekkrisen är inte ett litet moln, men inte heller ett blygrått täcke.
Beroende på krisens längd och omfattning kan de ekonomiska prognoserna behöva skrivas om. Det handlar om jobben, tillväxten och utrymmet för reformer.
Det kommer, i så fall, att få stor betydelse för valdebatten. Varken finansminister Anders Borg (M) eller hans utmanare Thomas Östros (S) har intecknat det ekonomiska utrymmet än.
De vill kunna kasta in nya vallöften närmare valdagen. Men finns pengarna kvar då? Det vet ingen i dag.
Arbetslösheten riskerar att öka ytterligare. De rödgröna får i så fall nytt eldunderstöd i sina attacker på regeringen för att de misslyckats med sitt viktigaste löfte i förra valet – att minska utanförskapet.
Medan alliansen kan hävda att det, trots kriserna, är fler som jobbar nu än under högkonjunkturen 2006.
Varför påverkar ett relativt litet land som Grekland hela klotet? Utöver själva grundförutsättningen, att finansmarknaderna ogillar osäkerhet, är skälen åtminstone sex.
1 Statsobligationer har betraktats som stensäkra placeringar. Det grekiska exemplet visar att så inte är fallet.
2 Andra länder, exempelvis Spanien och Portugal, har liknande problem. Behöver de också hjälp? Och vad kostar det i så fall?
3 Euron är världens näst största valuta. Men hur säker är den? Flera länder struntar i euroreglerna utan att straffas. Osäkerheten är stor, investerarna flyr och euron sjunker.
4 Många länder skuldsatte sig upp över öronen för att lindra de värsta effekterna av finanskrisen. Nu kan de tvingas låna igen. Har de verkligen råd?
5 Räntevapnet finns inte längre. Räntan är nästan noll och kan inte sänkas ytterligare.
6 Smittar krisen banksystemet? Ingen vet. Men oron finns och det är det värsta handlarna på den globala marknaden vet.