Så gick det för Löfvens vallöften
Lena Mellin: 14 av de saker som S lovade kommer inte att uppfyllas
Socialdemokraterna har infriat drygt 40 procent av sina vallöften.
Men 14 av dem kommer inte att förverkligas.
Aftonbladet har kartlagt vad som hänt med 90 av de viktigaste löftena som regeringens största parti gav sina väljare.
I dag sparkar politiken igång på allvar efter helgarna. Redan på onsdag möts partiledarna i årets första riksdagsdebatt i.
De första fjorton månaderna vid makten har varit extremt turbulent för regeringen. Kriserna, själförvållande eller inte har avlöst varandra.
Exempelvis började regeringen först för tio dagar sedan regera på sin egen budget. Fram till dess var det Alliansens prioriteringar som gällde.
Enligt en sammanställning som Socialdemokraterna själva har gjort utfärdade partiet 105 vallöften. 97 av dem har, enligt partiet, genomförts eller är på väg att genomföras.
Men i listan upprepas flera vallöften. Löftet om fler platser inom yrkeshögskolan återfinns på tre ställen. Dessutom saknas det viktigaste vallöftet av alla på listan, att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
41 procent avklarade
Enligt Aftonbladets kartläggning, som utgår från S-listan, utfärdade partiet 90 löften till sin väljare. Av dem har 37, drygt 41 procent, redan förverkligats.
För ytterligare 39, drygt 43 procent, har arbetet satts igång. Det gäller allt från utredningar till uppdrag till olika myndigheter. Målet ligger alltså inte inom räckhåll än men bollen har sats i rullning.
Under förutsättning att det som nu utreds och bereds blir verklighet före nästa riksdagsval 2018 får S- och MP regeringen godkänt. Enligt forskningen brukar regeringar infria omkring 80 procent av sina vallöften.
Regeringen Reinfeldt var duktigare men de partierna gick till val på ett gemensamt valmanifest. Det gjorde inte regeringen Löfven.
Arbetslösheten – ett orealistiskt mål
Men 14 vallöften kommer med stor sannolikhet inte att uppfyllas. En del av dem för att de visat sig omöjliga att förverkliga, exempelvis att förstatliga underhållet av järnvägen.
Andra för att det inte finns politisk majoritet för löftena. Det gäller exempelvis att avskaffa friheten för patienter att välja vårdcentral.
En tredje kategori som får rött ljus gäller det som är för dyrt eller för att regeringen inte är överens om att det är där pengarna ska läggas. Eller för att frågan mitt i flyktingkrisen plötsligt inte verkar så viktigt.
Den fjärde och sista skälet till att vallöften långtidsparkerats långt från centrum är att de var orealistiska. Det gäller framför allt löftet om EU:s lägsta arbetslöshet om fyra år. Under regeringens tid vid makten har den svenska arbetslösheten ökat jämfört med andra EU-länders. Inte minskat.
VALLÖFTENA - HELA LISTAN
RÖTT LJUS
1. Slopa andra sjuklöneveckan för småföretag. I stället införs ett högkostnadsskydd för alla företag som är mest generöst för de minsta företagen. Där träder högkostnadsskyddet in redan efter två dagar.
2. Industrikansler under statsministern. Det blev i stället ett ”advisory board för nyindustrialisering” under näringsministern.
3. Förstatliga underhållet av järnvägen. Inte gjort och kommer inte att göras.
4. 90-dagarsgarantin för unga arbetslösa. Det var det första beslutet som regeringen skulle ta, unga arbetslösa skulle sysselsättas inom tre månader. Det har förvandlats till att ”Delegationen för unga till arbete” som ska främja samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska unga utan jobb.
5. Mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. En miljard skulle ha använts.
6. Avskaffa Fas 3. Se punkt 19 under grönt ljus.
7. Miljövårdsmiljarden. Blev ett Miljövårdråd som samordnar 17 myndigheters arbete för att nå miljö- och klimatmålen. Ett klimat- och investeringsstöd på 600 miljoner kronor om året betalas dock ut av Naturvårdsverket lokalt och regionalt.
8. Stöd för att ta körkort. Valåret 2014 lovade Stefan Löfven att den som gått ut gymnasiet skulle få studielån för att ta körkort. Det finns inga planer på att realisera det löftet nu.
9. Nej till tvångs-Lov. S ville avskaffa den lag som säger att patienterna får välja vårdcentral. Men de har gett upp för en majoritet som inte vill ta bort.
10. Studielön för sjuk- och undersköterskor. Varken påbörjat eller genomfört.
11. Barnbidraget höjs med 100 kronor. Varken påbörjat eller genomfört.
12. Höjt tak i sjukförsäkringen (mer till dem med högre inkomster). Varken påbörjat eller genomfört. Detsamma gäller att ersättningen ska vara 80 procent av lönen upp till taket under hela sjukperioden.
13. Tydligt EU för fler jobb och fred. Nej, där har regeringen inte gått i mål. Inte heller för att löntagarnas rättigheter ska stärkas.
14. EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Enligt EU:s statistikorgan Eurostat låg Sverige på 11:e plats från slutet i EU:s arbetslöshetsliga i juni 2014, strax före valet. I november förra året låg vi på 12:e plats, alltså en marginell försämring jämfört med våra europeiska konkurrenter.
GULT LJUS
1. Samma skatt för pensionärer och löntagare. Första steget togs vid årsskiftet.
2. Stopp för vinster i välfärden. Utreds. Men direktiven är inte solklara.
3. Satsningar på förnybar el. I statsbudgeten ökas stödet för solcellsanläggningar kraftigt, stöd till energilagring medan stödet till vindkraft förlängs på samma nivå. Dessutom skapas ett nationellt forum för smarta elnät. Men den 1 juli införs en skatt jul på 30 öre/kilowattimme på solel från större anläggningar.
4. Blocköverskridande överenskommelse om energi. Vi har ju inte sett den än. Men Energikommissionen finns och vi önskar den all lycka.
5. Lönekartläggningar på företagen. Regeringsförlag i vår.
6. Missbruk av visstidsanställningar förhindras. Lagförslag finns och föreslås träda i kraft 1 maj.
7. Investera i lokal service och bredband i glesbygden. Regeringen bygger vidare på den förra regeringens satsningar. Dessutom ska 700 MHz-bandet i framtiden användas för telefon och datatrafik. TV-bolagen har synpunkter.
8. Reformera Arbetsförmedlingen. Statskontoret ska analysera och föreslå hur ledning, styrning och uppföljning ska utvecklas.
9. Bättre havsmiljö. Handlingsplanen ska vara klar under 2016.
10. Nationell samling för läraryrket. Tre möten har hållits och handlat bland annat om hur lärarbristen ska hävas. Leds av Helene Hellmark Knutsson (S), statsråd för högre utbildning.
11. Obligatorisk förskoleklass för 6-åringar. Utreds inom ramen för Skolkommissionen som ska vara klar i januari nästa år.
12. Högst 15 barn per grupp i förskolan (riktmärke). Skolverket ska redovisa hur det ska gå till i februari. För att öka personaltätheten har regeringen avsatt 830 miljoner i år.
13. Kommuner ska ha veto mot nya friskolor och redovisa sin ekonomi öppet. Utreds.
14. Friskolors ägare ska vara långsiktiga. Utredning på remiss
15. Offentliga handlingar och meddelarfrihet även på friskolor och i hela välfärdssektorn. Utreds i två olika utredningar.
16. Krav på bemanning i välfärden. Utreds.
17. Rätt till Komvux. 2017 ska alla vuxna ska ha rätt gymnasiekomvux som ger behörighet till högskolestudier eller yrkeshögskola.
18. Lag om försäljning av offentlig egendom till underpris. Förbud utreds.
19. Privata ska inte få gå före i kön. Socialdepartementet förbereder ett lagförslag som stoppar patienter med privat sjukförsäkring att gå före kön.
20. All personal i äldreomsorgen ska ha demensutbildning. 200 miljoner om året. Räcker inte till alla.
21. Straffen för grova sexualbrott skärps. Utreds.
22. Att köpa sextjänster utomlands ska vara kriminellt. Utreds.
23. Motverka nyrekryteringen till kriminella gäng. Brå ska ta reda på hur det ska gå till.
24. Nationell livsmedelsstrategi. Ska vara klar i vår.
25. Fler turister. Visit Sweden får drygt 29 miljoner per år i genomsnitt för fler turister.
26. Sommarjobb och tre terminer. Utredning på remiss.
27. Fler kvinnliga forskare. En mindre summa avsatt.
28. Höjd kvalitet i högskolan och ökad närhet till arbetsmarknaden. 250 miljoner om året till bland annat humaniora, juridik och samhällsvetenskap.
29. Lönekartläggningar på företagen. Regeringsförlag i vår.
30. Regionala innovationsråd. Innovationsrådet ska knyta ihop sitt eget arbete med regionala projekt.
31. Strategi för innovationsupphandling. Den nya Upphandlingsmyndigheten jobbar vidare med fråggan.
32. Klimatpolitiskt ramverk. Miljövårdsberedningen ska utforma ett långsiktigt klimatpolitiskt ramverk.
33. Giftfri miljö i förskolor. Kemikalieinspektionen ska göra en handlingsplan.
34. Obligatoriskt gymnasium. Utreds.
35. Yrkescollege. Yrkesprogram förvandlas till yrkescollege. Ska utredas.
36. Handlingsplan för jämlik hälsa. Kommissionen för jämlik hälsa ska fortlöpande ge förslag.
37. Polisen högskoleutbildas. Utreds.
38. Våld mot kvinnor ska bekämpas. Flera utredningar håller på med det.
39. Minskade hälsoklyftor. Kommissonen för jämlik hälsa kollar på det.
GRÖNT LJUS
1. Bortre gränsen i sjukförsäkringen avskaffas. Infaller normalt efter 2,5 år. Tas bort 1 februari.
2. Nationellt innovationsråd med statsministern som ordförande. Finns sedan februari förra året. Oklart vad det åstadkommit.
3. Tredje öronmärkta månaden i föräldraförsäkringen. I de flesta fall till pappan. Infördes vid årsskiftet.
4. Höjt underhållsstöd. Stödet, för ensamstående föräldrar, höjdes med 300 kr/mån och barn 2015.
5. Höjt tak i a-kassan. I a-kassan från 680 till 910 kronor per dag i september förra året. Resten av tiden som arbetslös är högsta ersättningen 760 kronor per dag.
6. Miljöbilsbonus. Infördes 2012 och är förlängd till och med i år.
7. Avskaffa Läx-Rut. 1 augusti förra året avskaffades Rutavdraget för den som mot betalning hjälpte barn att lösa läxor. Men i stället tänker regeringen bygga ut Rut, bland annat med it- och trädgårdstjänster.
8. Nattis. Stödet för barnomsorg på kvällar, nätter och helger höjs i år med 31 miljoner kronor till 80. Lika mycket nästa år.
9. Mer personal i äldreomsorgen. Två miljarder per år för att öka bemanningen inom äldreomsorgen.
10. Kortare cancerköer. 500 miljoner om året till gratis mammografi i de landsting det inte varit det tidigare. Och för att korta tiden från misstanke om cancer tills behandlingen påbörjas.
11. Sverige ska erkänna Palestina. Det har Sverige gjort. Men om det andra vallöftet, att bidra till hållbar fred i Mellanöstern, råder det delade meningar om.
12. Bättre skydd för brottsoffer. Bland annat ska brottsoffret få veta när en frihetsberövad släpps fri, få veta vilka skyddsåtgärder som finns och polisen ge individuell skyddsbedömning.
13. Investera i bostäder. Det görs, men inte i tillräcklig omfattning. Regeringens mål är 250 000 nya bostäder till 2020. Enligt Boverket behövs 460 000. Byggbonus som i år är 1,65 miljarder till kommuner som bygger fler bostäder.
14. Investera i infrastruktur. Regeringen har ärvt Alliansregeringens satsning på höghastighetståg och bostäder. De har till och med behållit samma förhandlingspersoner.
15. Ökar underhåll av järnvägen. 1,24 miljarder mer per år till och med 2018. Det är en ökning med ca 20 procent enligt finansdepartementet.
16. Ett nytt kunskapslyft. Bland annat 6 000 nya platser på yrkeshögskolan 2017 och 2 500 i år liksom flera tusen nya platser i folkhögskolan för olika ändamål. Mer Yrkesvux och komvux, totalt 19 200 platser i år.
17. Traineejobb. Arbetsgivare för ersättning för att anställa en ung person som saknar erfarenhet av ett välfärdsyrke som hen samtidigt utbildar sig till på gymnasienivå. Men 32 000 utlovade platser hade i november bara blivit en handfull.
18. Extratjänster i välfärden. Fas 3 blev i stället bland annat extratjänster i välfärden som betalas som ett särskilt anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren får 75 procent av en avtalsenligt heltidslön. Arbetsgivaren som anställer. Introducerades i november, Kommunal är tveksamma.
19. Utbildningskontrakt. En överenskommelse mellan en ung arbetslös, Arbetsförmedlingen och kommunen om att gymnasiekompetens. Studierna kan kombineras med jobb och praktik. Finns sedan 2015.
20. Fler högskoleplatser. I år 7 925 platser på högskolan, framför allt till yrken med hög efterfrågan. Ett exempel 700 nya utbildningsplatser för sjuksköterskor, ett annat 250 platser för utbildning av barnmorskor.
21. Underlätta för exporten. I genomsnitt satsas 160 miljoner per år för att underlätta för exporten. Under förra året gjorde ministrarna 129 utlandsresor till 44 olika länder i affärsfrämjande syfte. Är det rätt använd tid?
22. Ett föregångsland för kvinnors rättigheter. Sveriges utrikespolitik är feministisk sedan 2014. Huruvida den är framgångsrik på den punkten är en annan fråga.
23. Strategiska samverkansprogram. Riskkapital reformeras för att stödja innovativa företag i hela landet inom bland annat området Life science. 100 miljoner per år.
24. Högre lärarlöner. Ett förslag som gör det möjligt för arbetsgivarna att från 1 juli höja löner för 60 000 lärare med i normalfallet 2 500 till 3 500 kr/mån kommer snart att presenteras av regeringen.
25. Fler speciallärare i skolan. Två miljarder per år.
26. Sommarskola. I år kan skolans huvudmän ansöka om statsbidrag för lovskolor under alla lov utom jullovet. Från årskurs sex och uppåt.
27. Läxhjälp. Kommuner och friskolor ska i år kunna erbjuda läxhjälp efter skolan. 390 miljoner avsatta. Nästa år görs systemet om, då blir det ett riktat statsbidrag.
28. Satsningar på skolor med dåliga resultat. 600 miljoner per år.
29. Bättre fritidshem. Skolverket har föreslagit ändringar i läroplanerna för fritidshem och förskoleklass. Syftet är att öka kvaliteten och göra målen tydliga. Ärendet ligger nu på regeringens bord. I å avsätts 250 miljoner och nästa år 500 miljoner för höjd personaltäthet på fritids i skolbiblioteken.
30. Mindre administration för lärare. Skolverket har fått i uppdrag att se till administrationen för lärare och rektorer kan minska. Planen ska genomföras fram till och med 2019.
31. Rektorers fortbildning. 20 miljoner per år.
32. Professionsmiljarden. En miljard kronor för bättre användning av kompetensen inom sjukvården bl.a. genom bättre administrativa stöd för hälso- och sjukvårdens professioner. Ersätter bl a Alliansens kömiljard.
33. Stärkt arbetsmiljöarbete. 65 miljoner per år under resten av mandatperioden.
34. På gränsen: Mindre klasser. Pengar har i och för sig avsatts för både i år och de kommande åren. Men om klasserna verkligen blir mindre är oklart. Flyktingkrisen leder sannolikt till motsatsen.
35. På gränsen: Stopp för delade turer. Regeringen hävdar att den har täta kontakter med arbetsgivarna i Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att få bort dem och införa fler fasta tjänster.
36. På gränsen: Nej till Nato. Efter vårens försvarsöverenskommelse utreds för- och nackdelar med ett Natomedlemskap. Men en förutsättning för utredningen är att alliansfriheten ligger fast.
37. På gränsen: Behåll biståndsnivån. Sveriges bistånd uppgår till 0,98 procent av bruttonationalinkomsten, inte en procent som sagts tidigare. Dessutom används en hel del av pengarna till flyktingmottagning i Sverige.