Jag är portad av SD
Men Sverigevänner, det är inte så det fungerar i en demokrati
Stalins anda vilar över Sverigedemokraternas beslut att porta vissa journalister från sin kongress.
Bort med alla oliktänkande, förbjud dem.
Men Sverigevänner, det är inte så det fungerar i en demokrati.
Jag är en av de journalister som inte fått ackreditering till Sverigedemokraternas landsdagar i Lund i slutet av november.
Motiveringen var platsbrist. Men när min kollega Pär Karlsson frågade om han kunde avstå sin plats till förmån för mig blev svaret nej.
Sverigedemokraterna har nämligen valt ut journalister som de tycker ”sköter sig professionellt och som de har förtroende för”.
Stalins anda vilar över beslutet. Ta bort alla oliktänkande, bura in dem, förbjud dem så blir världen ett bättre klot att leva på.
Men historien visar att det blev det inte. Det blev mycket, mycket sämre.
Svaren inte tillräckligt bra?
Demokrati är något mycket fint. Den innebär inte bara att majoriteten bestämmer. Den innebär också att olika åsikter bryts mot varandra. Att man tar intryck av goda argument. Och tillsammans gör något bättre.
Så vill alltså inte Sverigedemokraterna, Sveriges tredje största parti med ambition att bilda regering, ha det. I deras värld ska alla tycka att de står för den enda sanningen och där finns uppenbarligen inte heller utrymme för kritiska frågor. Möjligen för att svaren inte är tillräckligt bra?
Jag bevakade SD:s kongress i Västerås för två år sedan. Det var en ganska trist tillställning med långdragna luckor i programmet eftersom talarna inte var tillräckligt många för att fylla avsatt tid. Så blir det när man är ense in i döden.
Sedan dess har Sverigedemokraterna i riksdagen blivit mer än dubbelt så många. Och tuppkammen har växt, kaxigheten tilltagit.
Kina fungerar precis så
I Sverige var dåvarande Sveriges kommunistiska parti, numera Vänsterpartiet, det sista som hade slutna partikongresser. Numera skulle inget parti vilja kongressa utan journalister. Och inget, utom Sverigedemokraterna, skulle komma på idén att välja ut vilka som ska bevaka dem.
För Sverigevänner, det är inte så det går till i en demokrati. Det är så det går till i Kina, en enpartistat med ett betydande demokratiskt underskott. Man skulle kunna tro att president Recep Tayyip Erdoğan också skulle vilja att det fungerade så i Turkiet. Bort med alla som inte tycker som vi.
Men om det finns någonting som den moderna historien lärt oss är att det aldrig, säger aldrig, leder till något gott.
Fotnot: Sent under tisdagskvällen meddelade SD:s pressavdelning att den efter samråd med partiledningen omprövat sitt beslut. I ett pressmeddelande ber man om ursäkt och skriver att alla är välkomna.