Fyra av tio vill gå med i Nato
Men svenska folket är djupt splittrat, enligt Sverige tycker
Den politiskt heta Natofrågan delar svenska folket.
Fyra av tio vill gå med. Lite mer än tre av tio vill inte att Sverige blir medlem. Resten har ingen aning.
Enligt Aftonbladet/Sverige tycker vill 41 procent att Sverige går med i Nato. I en liknande undersökning som publicerades i slutet av oktober instämde 47 procent helt eller delvis i påståendet att Sverige bör gå med i Nato.
34 procent anser däremot att Sverige inte ska gå med i Nato. I den förra undersökningen, där frågan alltså var annorlunda formulerad, instämde 35 procent inte eller inte alls av de tillfrågade i påståendet att vi bör gå med i Nato.
Frågan splittrar alltså svenska folket lika mycket som det politiska etablissemanget. Alliansen är numera överens om det förslag som Kristdemokraterna klubbade på sin stämma 2013. Nämligen att utreda konsekvenserna av ett medlemskap i försvarsalliansen Nato där de flesta av våra grannländer är medlemmar. Dock varken Finland eller Ryssland.
Mot dem står de tre rödgröna partierna liksom Sverigedemokraterna, det vill säga en majoritet i riksdagen. De vill inte att Sverige går med i Nato och de tycker det är meningslöst att utreda frågan.
Sverige är sedan tjugo år medlem i Natos systerorganisation Partnerskap för fred och övar regelbundet med försvarsalliansen. Sverige har också deltagit i Natoledda operationer, exempelvis i Afghanistan och Libyen. Man skulle alltså kunna tycka att steget att gå med inte är så långt.
Men det finns en avgörande skillnad mellan dagens samarbete med Nato och ett medlemskap. Och den går vid solidaritetsklausulen, Nato:s medlemmar förbinder sig att ställa upp för varandra vid ett militärt angrepp. Det stödet kan länder som inte är medlemmar inte räkna med.
Riksdagen klubbade 2009 en ensidigt svensk solidaritetsklausul med följande formulering:
– Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland (i EU reds anm) eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Men att förväntningar är inte samma sak som garantier vilket alla inblandade förstår. Det gjorde också den förre Natochefen, Anders Fogh Rasmussen, klart.
En statlig utredning som blev klar i höstas gick igenom samtliga svenska försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. I en sammanfattning konstaterar utredaren Tomas Bertelman följande:
– Dessa omfattande samarbeten, i kombination med vår egen solidaritetsförklaring, bringar oss så nära Nato att vi knappast kan undgå att identifieras med alliansen - utan att få vare sig den effekt av samarbetet eller det solidariska skydd som ett medlemskap skulle innebära.
Han föreslog en studie av vad ett Natomedlemskap skulle innebära, helst tillsammans med Finland.
Det är en gammal sanning att Sverige och Finland inte kommer att gå med i Nato utan att grannen gör det. Den finske statsministern Alexander Stubbs har öppnat för en Natoutredning. Men först efter vårens val och inte tillsammans med Sverige.
Utrikesminister Margot Wallström (S) vill däremot inte utreda.