Landet ska regeras – hela tiden
När ministrarna är sjuka så anmäler de sällan det.
På så sätt slipper de avdrag för en karensdag.
Rätt eller fel? Jag vet vad jag tycker.
I slutet av januari för två år sedan var statsminister Fredrik Reinfeldt magsjuk och kunde inte infinna sig till ett möte med riksdagens EU-nämnd. Statssekreteraren fick rycka in i hans ställe.
Enligt lagen om arvoden till statsråd så borde han ha sjukanmält sig. Och därmed fått ett löneavdrag för en karensdag. Avdraget skulle, enligt Dagens Nyheter som undersökt saken, ha uppgått till 4 645 kronor av Reinfeldts dåvarande arvode på 144 000 kronor i månaden.
Men enligt statsrådsberedningens rättschef Christina Weihe gjorde Fredrik Reinfeldt inte fel. Ministrarna är i tjänst dygnet runt året runt även om de är förhindrade att delta i ett eller annat möte på grund av sjukdom.
Statsråd är speciella. De omfattas inte av sjukförsäkringen. Inte av föräldraförsäkringen. Inte av semesterlagen. Ett svenskt statsråd förväntas inte bli sjuk, få barn eller ta semester som vanliga människor.
Nej till föräldraförsäkring
Man kan tycka att det är knasigt. Till och med otidsenligt. Men det är så det är och så tycker i alla fall riksdagen att det ska förbli.
När Konstitutionsutskottet under förra riksdagsåret behandlade en motion om att även ministrarna skulle omfattas av föräldraförsäkringen blev svaret nej.
”Utskottet konstaterar alltjämt att ett statsråd inte är någon arbetstagare utan har ett uppdrag av en mycket speciell natur, och att ett statsråd i princip alltid förutsätts vara i tjänst, även om regeringsformen utgår från att statsministern och andra statsråd kan ha förfall att fullgöra sina uppgifter, t.ex. på grund av sjukdom eller ledighet.”
Det var i kölvattnet av den djupa krisen i början på 1990-talet som karensdagen i den vanliga sjukförsäkringen återinfördes efter sex års frånvaro. Skälen var ekonomiska, staten behövde hårdbanta för att på koll på kostnaderna.
För att ge beslutet, som togs i en krisuppgörelse mellan regeringen Bildt och Socialdemokraterna, legitimitet infördes också en karensdag för regeringen.
Efter karensdagen ska det göras ett löneavdrag så länge ministern ansåg att han eller hon var sjuk. Avdragets storlek beror på hur lång frånvaron från jobbet är.
Dagens Nyheter har kommit fram till att under åtta år har 17 ministrar avstått från möten och debatter för att de varit sjuka. Men de har inte anmält det och därför har de inte fått löneavdrag för karensdagen. Det skulle totalt ha uppgått till 60 000 kronor, enligt tidningen.
Publiceringen andas indignation. Här har det minsann tillskansats tusenlappar i strid med lagen.
Men kan det vara så att det är arvodeslagen det är fel på? Statsråden omfattas inte av de vanliga försäkringssystemen. Det är normalfallet.
Inte orimligt att de uppbär lön
Sjukfrånvaron regleras i arvodeslagen. Det är ett undantag från normaliteten och som de allra flesta statsråd dessutom struntar i. Med välsignelse av både praxis, rättschef och riksdag.
Så länge det ser ut som det gör, med ministrar ständigt i tjänst, är det inte orimligt att de uppbär lön även om de råkar vara frånvarande en dag eller två.
Alternativet är att de får precis samma villkor som alla andra. Med lön, semester, sjukpenning, föräldrapenning, övertid och kompledigt.
Kan du föreställa dig växeltelefonisten säga ”nej, statsministern har tyvärr kompledigt idag och går inte att nå”. Nä, tänkte just det. Landet ska ju regeras, hela tiden.