Håligt som en ost – men rätt
Regeringens satsning på försvaret är hålig som en schweizerost.
Det hindrar inte att den är rätt. Både för Alliansen och för Sverige.
Om någon betvivlat att Alliansen kommer att göra allt, och då menar jag allt, för att vinna valet i höst är det nu läge att lägga den funderingen åt sidan.
När Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C) och Göran Hägglund (KD) i förmiddags presenterade planerna på att skjuta till ytterligare 5,5 miljarder till försvaret så kramade de ut mesta möjliga ur utspelet. Obegripligt mycket, det måste man ge dem.
Förslaget är, när man synar det i sömmarna, däremot inte riktigt så gediget som det först kan förefalla.
• 5,5 miljarder är i själva verket fem miljarder. En halv miljard tas nämligen av försvaret själv genom att den insatsen i Afghanistan dras ner till ett minimum och att man inte förväntar sig nya stora engagemang på den internationella krisscenen.
• Även anslagen för Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, och forskning och teknikutveckling i försvaret minskar, totalt med 80 miljoner kronor.
• Nästa år vill regeringen bara öka anslaget till försvaret med 380 miljoner kronor. För en verksamhet som omfattar drygt 47 miljarder kronor är inte kaffepengar men bra nära.
• Försvarsanslagen ska höjas successivt för att om tio år, 2024, vara 5,5 miljarder högre än man tidigare beräknat. Men finansieringen är bara klar till 2018.
Trots det kan satsningen vara rätt, av flera skäl.
Dels är det förmodligen rätt ur försvarets synvinkel. Under förra året simulerade ryska plan angrepp mot Sverige vid tre tillfällen, alla i internationell luftrum nära svenska gränsen.
Dessutom patrullerade ett signalspaningsfartyg längs ost- och sydkusten, på internationellt vatten. Det var första gången sedan kalla kriget ett ryskt flottfartyg rörde sig mellan Öland och Gotland.
President Vladimir Putins nya, aggressiva utrikespolitik, med invasionen av Krim som kronan på verket, har fått de flesta riksdagspartier att vilja lägga mer pengar på försvaret än för bara några månader sedan.
Enligt statens nuvarande budget ökar anslagen till försvaret med drygt fyra miljarder till 49,7 miljarder kronor 2018. Men nu tycker alltså regeringen inte att det räcker utan vill plussa på ytterligare 1,1 miljard 2018 och ytterligare 5,5 miljarder sex år senare. Det är en höjning med 12 procent jämfört med i dag.
Höjningen av försvarsanslagen är också rätt rent politiskt. Visserligen tycker 38 procent att det är rätt att minska försvarsanslagen, medan 27 procent tyckte att det är dåligt, enligt den färskaste Som-mätningen från Göteborgs universitet.
Men en omsvängning kan vara på gång. I alla händelser svarade 77 procent av dem som svarade på frågan ”tycker du att försvaret ska få mer pengar?” på aftonbladet.se att de vill höja försvarsutgifter.
Alliansen ligger illa till i opinionsmätningarna och behöver all draghjälp. Försvaret kan vara en sådan fråga. När opinionsinstitutet Novus frågade vilket parti som har den bästa försvarspolitiken svarade 17 procent Moderaterna. Det var den överlägset högsta siffran. Tvåa kom Socialdemokraterna med 12 procent.
Slutsats: Ihåligt. Men ändå rätt.