Så skötte sig partiledarna
Lena Mellin om insatserna i SVT:s partiledardebatt
Jonas Sjöstedt (V)
Mycket engagerad, särskilt i välfärdsfrågor. ”Ni leker affär med den svenska välfärden” var en replik som återkom ofta i debatt med alliansens företrädare. Effektivt, och en fråga där Sjöstedt vet att han har svenska folket med sig.
Om han ville verka som han ingick i ett någorlunda sammansvetsat regeringsalternativ så misslyckades Sjöstedt. Han körde sitt eget spår.
Stefan Löfven (S)
Till skillnad mot tidigare så tog S-ledaren verkligen för sig i den här debatten. Körde på offensivt mot regeringens företrädare men var inte heller främmande för att erkänna när de är (någorlunda) överens.
Var nästan lite väl offensiv vid några tillfällen, pratade i munnen på andra debattörer och programledare. Föreföll ibland vara mer överens med alliansen än med Fridolin och Sjöstedt på den rödgröna sidan.
Gustav Fridolin (MP)
Det var inte Fridolins bästa partiledardebatt genom tiderna. Men man kan inte ta ifrån honom hans engagemang i skolfrågan och att han slåss för att eleverna ska få mer tid med sina lärare.
Hade snöat in på rot-avdrag för miljonprogrammets hyreshus. För det fick han inget som helst gehör. Hade svårt att förklara varför Miljöpartiet numera accepterar att arbetsgivarna betalar halva arbetsgivaravgiften för unga.
Göran Hägglund (KD)
Fick Göran Hägglund verkligen lika mycket tid som de andra debattörerna? Han gjorde inga större avtryck, men när han blandade sig i diskussionen var han ofta konkret och lätt att begripa.
Hans bästa vapen, humorn, syntes det inte mycket av i den här debatten. Tvärtom fick han spela rollen av någon slags ordningsman som ställde debatten till rätta. Gjorde en ganska blek insats.
Annie Lööf (C)
Mycket aktiv i debatten, ibland fick man intrycket av att hon hade dubbelt så lång talartid som exempelvis Reinfeldt. Särskilt engagerad i gällde sysselsättning och jämställdhet. Kritiserade till skillnad från de flesta andra Jimmie Åkesson.
Skulle tjäna på att driva ett antal frågor i debatten. Nu reagerade Lööf mest på vad andra sade. Det gjorde hon förtjänstfullt men eftersom väljarna uppfattar Centern som otydligt kanske hon skulle haft ett annat upplägg.
Jan Björklund (FP)
Björklund är en bra debattör som ofta går på offensiven men dessutom gärna erkänner fel. I den här debatten sade han att bland annat den svenska försvarsberedskapen är för dålig.
Att erkänna fel är klädsamt. Men det börjar bli lite långrandigt att höra Björklund säga att det tar lång tid att ställa upp undervisningen så att eleverna i skolan lär sig mer än de gör idag.
Fredrik Reinfeldt (M)
Statsministern tog på sig den ansvarsfulla minen och det gör han vanligtvis rätt i. Förtroendet för honom är betydligt högre än för riksdagens övriga partiledare. Men det räcker inte att hela vägen, det krävs känsla och passion också.
Gav ett väldigt blekt intryck under debattens första timme. Tog väldigt lite plats, ibland undrade man om han fortfarande var kvar i lokalen. Gav ett litet snarstucket intryck och hamnade ofta i försvarsposition.
Jimmie Åkesson (SD)
Åkesson är ofta påläst. Men i den här debatten hamnade han i bakgrunden, kanske för att hans favoritämne nummer ett, invandringen, inte spelade en särskilt framträdande roll.
Brukar normalt sett vara en bra debattör. Men i den här debatten kom han inte väl ut. Gjorde skillnad mellan invandrare från närliggande länder och från andra, så osmart brukar han inte vara.