Bristerna ett trumfkort för försvaret

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2013-04-23

Följ pengarna, sade Watergateaffärens huvudkälla när reportrarna ville veta mer.

Frågan är alltså vilka som tjänar mest på det senaste beviset på försvarets brister.

Gissa tre gånger.

På långfredagen styrde sex ryska bomb- och jaktplan som ingick i en luftförsvarsövning på tio kilometers höjd mot Gotska sandön och simulerade anfall mot två svenska mål. Drygt 30 kilometer från svenskt luftrum väjde de och fortsatte söderut.

Ingen fara, tycker försvarets insatschef Anders Silwer som dock inte satt sig in i frågan med någon större noggrannhet.

Exempelvis vet han inte om de ryska stridsplanen var utrust­ade med transpondrar som berättar vad det är för plan, hastighet, varifrån det kommer och vart det är på väg.

Inte heller vet han om försvaret hade den informationen när planen, som kan kärnvapenbestyckas, i hög fart dundrade in mot gränsen.

Han poängterar dessutom att det inte är säkert att Sverige skickat upp egna plan i luften ens om de funnits långhelgens första dag. Även om det skett vid andra tillfällen.

– Vi gör det när vi tycker att det passar, sade Anders Silwer på presskonferensen på Högkvarteret.

Försvaret är alltså inte upprört över att det inte finns startklara plan för att avvärja främmande makts flygplan dygnet runt. Under ”påskincidenten” hade det tagit ett par timmar att gå upp i luften.

Däremot är allmänheten uppjagad. Liksom flera regeringspartier och det största oppositionspartiet.
 

Det är lätt att bli överkonspiratorisk när försvaret diskuteras eftersom det mesta där pågår i skuggorna. Det skulle kunna vara så att Anders Silwer inte behöver säga att det är förskräckligt att incidentberedskapen ser ut som den gör eftersom så många andra gör det. Det räcker med att han klädsamt tonar ner eventuella risker.

Det gör även Anders Persson, stabschef på flygtaktiska staben. Så här har det sett ut i 20-30 år, säger han.

För mindre än fyra månader sedan lät det annorlunda. Då sade överbefälhavaren Sverker Göranson, i en intervju i Svenska Dagbladet, att enbart delar av landet kan försvaras i ungefär en vecka. Bättre än så är inte beredskapen:

– Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.

Uttalandet satte i gång en dragkamp mellan dem som tycker att försvaret ska ha mer pengar och dem som tycker att det är bra som det är. ”Påskincidenten” gjorde att den tog ny fart.

Stridslinjerna ser ut ungefär så här. Moderaterna, för dagen i form av försvarsminister Karin Enström och utrikesminister Carl Bildt, tycker att det är bra som det är. Ingen idé att hetsa upp sig i onödan.

Folkpartiet, bland andra ledamoten i EU-parlamentet Cecilia Wikström och riksdagsledamoten Allan Widman, tog den som ännu ett bevis för att Sverige bör gå med i Nato (vars plan i Litauen lyfte när ryssarna närmade sig Sverige). De fick medhåll om allvaret, men inte Natomedlemskapet, av KD:s försvarstalesman.
 

Oppositionen, manifesterad av ordföranden i försvarsutskottet Peter Hultqvist (S), tycker att läget är ”synnerligen allvarligt” och tar upp frågan i dag i riksdagen. Uttalandet kan dock möjligen ses mer som en pik till regeringen än som omsorg om försvaret.

Så, vem tjänar mest på att nya brister i den svenska försvarsförmågan avslöjas? Försvaret såklart.

I år beräknas försvaret, och krisberedskapen, kosta statskassan 44,5 miljarder. Enligt finans­minister Anders Borgs vårbudget är motsvarande siffra 2017 49,1 miljard­er. Har hökarna redan vunnit?

Så har oron växt för den ryska björnen

9 augusti 2008:

Ryssland spänner musklerna rejält och förklarar krig mot Georgien efter månader av oroligheter och stridigheter mellan Georgien och Syd­- oss­etien. Konflikten blir startskottet för Rysslands militära upprustning. ”Trots att man vann kriget skedde det inte med någon större glans. Det visade på stora brister i ryska vapen- och kommandosystem och föranledde större militär reform med ökade försvarsanslag och en omfattande modernisering”, säger Jakob Hedenskog vid FOI.

4 mars 2012:

Vladimir Putin väljs åter som rysk president efter att partikamraten Dmitrij Medvedev suttit på posten en mandatperiod. Det innebar ett steg bort från verklig demokrati i landet, enligt Jakob Hedenskog. ”De förhoppningar som fanns att han (Medvedev) skulle stå för en ny politik och demokratisera Ryssland och göra det modernt kom ju på skam. Det visade sig att han bara var en sorts skyltfigur, medan Putin styrde i bakgrunden”, säger han.

6 juni 2012:

Rysslands generalstabschef Nikolaj Makarov träffade Finlands president Sauli Niinistö och kritiserade landets deltagande i Nato­övningar.

3 januari 2013:

ÖB Sverker Göranson går ut med att Sverige, kan försvara sig i ”ungefär en vecka” på egen hand. Utspelet slog ned som en bomb – inte minst eftersom Göranson så specifikt syftade på Ryssland: ”Det övas betydligt mer från rysk sida i Östersjön och Norska havet. De är på väg uppåt i kvalitet i sin försvarsmakt”, sa ÖB till SvD.

9 januari 2013:

försvarsminister Karin Enström (M) kommenterar ÖB:s rop på hjälp – och säger sig vara nöjd med Sveriges veckoförsvar.

18 januari 2013:

ÖB Sverker Göranson sjukskrivs för ”arbetsutmattning”, en sjukskrivning som förlängs till 17 mars. Bara dagar innan hade han lämnat konferensen Folk och Försvar då stormen kring hans utspel var som värst. Magsjuka uppgavs vara anledningen.

29 januari 2013:

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) kommenterar irriterat försvarsdebatten, han kallar försvarsmakten för ”ett särintresse”.
 

10 februari 2013:

Vice statsminister Jan Björklund (FP) tar avstånd från Reinfeldts ljumma inställning och kräver en fördubblad armé, ett nytt luftvärn med amerikanska Patriotmissiler och att Gotland militariseras igen. Och får medhåll av utrikesminister Carl Bildt (M): – Ryssland moderniserar sitt försvar och de har rätt ambitiösa planer, sa Carl Bildt.

29 mars 2013:

Ryskt militärflyg simulerade bombanfall mot Stockholmsområdet och Sydsverige – sam­tidigt som den svenska beredskapen var obefintlig. Varken flygplan eller piloter var redo att möta de ryska flygen om de skulle kränka svenskt luftrum.

11 april 2013:

Enligt en finsk rapport rustar Ryssland med bland annat 17 000 stridsfordon, 1 000 helikoptrar och 28 ubåtar fram till 2020 vilket skulle få drastiska konsekvenser för Sveriges säkerhet. ”Det är en ganska missvisande rapport. Den pekar starkt på att väst skulle vara den viktigaste riktningen för Ryssland, medan det snarare är söderut åt Kaukasien och Kaspiska havet som är Rysslands största problem. Jag skulle inte säga att Sverige är särskilt viktigt för Ryssland, de uppfattar inte att vi utgör något större problem i dagsläget”, säger Jakob Hedenskog vid FOI.