Aftonbladet

Dagens namn: Uno

Mellin: Maria Larsson borde faktiskt skämmas

I ett av världens främsta ­välfärdsländer har äldreomsorgen rustats ner. I stället görs jobbet av oavlönade släktingar eller av personal som den gamle själv betalar.

Äldreminister Maria Larsson (KD) borde faktiskt skämmas.

Äldreminister Maria Larsson (KD).

Fackförbundet Kommunal har tagit hjälp av en professor och en doktorand för att kartlägga ­tillståndet i svensk äldreomsorg. Resultatet är uppseendeväckande.

För drygt trettio år sedan, 1980, hade 62 procent av ­alla som fyllt åttio år hjälp av hemtjänsten eller ­bodde på ett äldreboende. I år är det 37 procent.

Om nedgången berott på en hälsoexplosion bland de äldre så hade det varit glädjande. Men så är inte ­fallet.

Den bistra ­sanningen är att glappet mellan ­utbud och ­behov av vård fylls av gamlingarnas ­släktingar eller av köpta tjänster. I ett av världens främsta välfärdsländer har äldreomsorgen rustats ner och i stället görs jobbet av oavlönade släktingar eller av personal som den gamle själv betalar.

Är det så det ska vara? Nej, inte alls.

Varje dag eller flera gånger i veckan hjälper 360 000 personer i yrkesaktiv ålder en äldre, sjuk eller funktionshindrad släkting. De flesta gör det för att de vill. Men omkring 100 000 personer har gått ner i arbetstid eller helt slutat jobba för att vårda den anhörige.

Bara det är anmärkningsvärt och borde ge ­landets vård­ansvariga en ­allvarlig tanke­ställare. Vad var det som gick snett?

Att det främst är kvinnor med lägre ­utbildning som drar ner på sitt yrkesarbete till förmån för vård av anhöriga ­förvärrar problemet. De behöver varenda hopsparad pensions­krona men känner sig alltså tvingade att jobba mindre eller ­inte alls för att ta hand om gamla mamma eller pappa. ­Därmed minskar deras ­redan magra pension.

Bara under 2000-talet har var fjärde plats, 31 000, i äldreboenden försvunnit. Under tiden har åttio­plussarna, som 2007 var 490 000 personer, inte ökat särskilt mycket. Men de har heller inte ­blivit ­färre – och framför allt har de ­blivit allt äldre och vård­krävande.

Sverige är ett av världens mest ambitiösa välfärdsländer. Ibland ­hånas vi för att samhället erbjuder de flesta trygghet från ­vaggan till graven.

Det är kommunerna som ansvarar för äldrevården. Men följande lista borde få äldreminister Maria Larsson (KD) att agera. Det är trots allt hon som håller i takt­pinnen, inte kommunalrådet Andersson i Andersbo.

Andelen åttioplussare som får hemtjänst eller bor på äldreboende har minskat med 40 procent sedan 1980.

Omkring 100 000 p­ersoner, oftast lågavlönade kvinnor, minskar sin arbetstid eller slutar helt att jobba för att ta hand om sin gamla mamma eller pappa.

Den kommunala hjälpen till pensionärer som bor kvar hemma låg 2009 på samma nivå som sju år ­tidigare. Under tiden ökade andelen som fick hjälp av anhöriga med 31 procent och de som köpte tjänster för att klara vardagen med 50 procent.

Samhällets äldreomsorg rustas ner. I stället tar oav­lönade släktingar ett allt större ansvar för de äldre. Eller så tvingas den gamle köpa vård och hjälp på den privata marknaden.

Är det värdigt? Nej, de flesta tycker inte det. Är det bra? Möjligen för kommunkassan. Borde någon skämmas? Ja, ganska många med äldre-minister ­Maria Larsson (KD) i spetsen.

Följ ämnen i artikeln