Nya regler är bra – men hjälper inte bärplockarna
Skoningslösa företagare som bedriver rovdrift på fattiga människor bär ansvaret för de upprepade bärplockarskandalerna.
De har inget emot vinsterna. Men ansvaret för dem de lockat hit lassar de gärna över på ansvarstagande svenskar och svenska myndigheter.
Sverige rustar sig för en välkommen värmebölja samtidigt som den ena mänskliga katastrofen efter den andra avslöjas i bärskogarna.
Senast är det lilla samhället Svabensverk som har fått ta emot ett 60-tal uthungrade bulgariska bärplockare utan tak över huvudet – och givetvis utan den utlovade betalningen för sitt arbete. Övernattning i kyrkan, nödutfodring i byns restaurang, hjälppaket från de lokala livsmedelsbutikerna och storstilade insatser från boende på orten får dem att överleva.
Tyvärr är det här inte sista gången. Misären i spåren av EU:s kris kommer att stirra oss i ansiktet fler gånger än vi
orkar tänka på under det närmaste decenniet.
Efter upprepade skandaler med influgna bärplockare från Thailand skärptes reglerna för dem som kommer från länder utanför EU. Sedan 2011 ska de ha en garanterad lön, även när det är ont om bär, och bärföretagen ska kunna visa att de klarar av mat, logi och transporter för plockarna.
Men sommarens skandaler gäller främst bulgarer. Så sent som i går hade Söderhamns kommun ett möte med Bulgariens ambassadör i Sverige. I slutet av förra veckan övernattade ett 40-tal av landets bärplockare utanför ambassaden för att få hjälp att komma hem.
Cynisk exploatering
För EU-medborgare gäller andra förhållanden än för thailändare. Den fria rörligheten i unionen gör att EU-medborgare har rätt att vistas och arbeta i Sverige i upp till tre månader utan att registrera sig.
Vissa skulle nog kalla det här en regel. Andra skulle säga att det dessutom finns utstationeringsdirektiv och annat som garanterar en acceptabel minimistandard för människor som arbetar i Sverige.
Men de räknar inte med cyniska exploatörer av mänsklig misär. Europa går just nu igenom sin värsta kris sedan andra världskriget. I brist på arbete hemma lockas många till en osäker framtid i bland annat Sverige.
Hemlösa EU-medborgare
I Stockholm består den snabbast växande gruppen hemlösa av EU-medborgare eller personer med uppehållstillstånd i ett annat EU-land. Deras utsatthet uppmärksammades i vintras när kyrkornas soppköer växte dramatiskt.
Nu finns till och med en organisation, Crossroads, bestående av sex myndigheter, bland andra polisen, socialtjänsten och arbetsförmedlingen, som på vardagar ser till att de får mat, dusch, rena kläder och vederhäftig information.
I Svabensverk vet bulgarerna inte ens vem som är deras arbetsgivare. En man som de känner till förnamn ska vara garanten för att de får lön, vatten, mat och tak över huvudet. För att uttrycka sig försiktigt så struntade han i det. Helt och fullt.
Migrationsverket kan inte kontrollera anställningsvillkoren för de bärplockare som inte kommer från EU-länder. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) skriver följande obegripligheter i ett mejl till nyhetsbyrån TT:
”Jag tror att de nya reglerna om anmälningsskyldighet vid utstationering kommer att bidra till en större transparens på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för såväl myndigheter som fack att till- godose arbetstagares villkor.”
Reglerna, som ska börja gälla nästa år, handlar om utländska bemanningsföretag. De som utstationerar personal till Sverige måste anmäla det till Arbetsmiljöverket. Så hoppas man få bättre kontroll över hur många, och vilka, som plockar lingon i de svenska skogarna.
Det är säkert inget fel på det. Men skurkar kommer de nya reglerna definitivt inte att rå på.