Vi kan alla lära något av krisen i Grekland
Politik med Lena Mellin
Grekland påminner oss, brutalt, om vikten att sköta det grundläggande.
Annars kan det snabbt gå över styr.
I dag inleds akt 83 i långköraren ”Grekland på väg mot bankrutt”. Euroländernas finansministrar samlas återigen för att diskutera ett nödlån, nu på knappt 1 200 miljarder kronor, till krislandet.
Utan det är risken stor att landet går i kk. 20 mars förfaller ett statslån som Grekland behöver nödlånet för att betala. Juridiken för att få nödlånet på plats beräknas ta minst fyra veckor.
Det grekiska sammanbrottet bär en lätt overklig prägel. Visserligen anses landet inte vara produktivitetens högborg. Men det är trots allt bara åtta år sedan de lyckades arrangera OS. Nu brinner Aten.
Men kaoset ligger inte lika långt bort från oss själva som vi vill tro. Gränsen mellan stabilitet och anarki är tunn.
Grekerna har struntat i en rad baskrav på ett modernt, demokratiskt och rättssäkert land. Det är den gyllene lärdomen av den grekiska krisen.
1. Stampa bort korruption. Grekland har styrts av två politiska klaner, Papandreou och Karamanlis. Vid regeringsskiften har statsapparaten svällt med tiotusentals anställda, personer som tackas för att ha bidragit till valsegern.
Att de fick jättegoda villkor och en av världens kortaste arbetstider var en självklarhet.
Nu ska 150 000 statsanställda bort senast 2015 (i Sverige finns 235 000 totalt) och minimilönen sänkas till drygt 5 000 kronor i månaden (i Hotell och restaurangs ingångslön för personer utan branschvana knappt 17 500 kronor).
Men värst av allt, tilltron till det demokratiska systemet, till politiker, är helt bortraderat. Tjuvarnas marknad är det som gäller.
Jag hör invändningen. Men det händer hos oss också, om än inte nationellt ännu. Minns bara bygghärvan i Göteborg.
2. Lev inte över dina tillgångar. För tjugo år sedan lånade Sverige till var tredje statlig utgiftskrona och BNP minskade tre år i rad.
Greklands har minskat i fem år. Statsskulden är 160 procent av BNP.
Det är ingen sifferlek. Ekonomiska fundament kräver nu betydligt mer drakoniska besparingar än Sveriges på 1990-talet.
3. Frisera inte böckerna. Grekland lurade sig in i eurosamarbetet genom en mycket kreativ bokföring.
Det har ännu inte hänt i Sverige. Men tidigare kunde statsbudgeten bestå av regeringens inkomster och oppositionens utgifter. Även det var en gungfly.
Det svenska finanspolitiska ramverket, som sätter grimma på både regering och opposition, är ett sätt att attackera problemet som Grekland borde be böner för.
Grekland lär oss en läxa.
5 smarta saker att säga i veckan
Lööfs lilla jubileum
På lördag har rekordunga Annie Lööf varit partiledare i ett halvår och näringsminister nästan lika länge. Men all vår början bliver svår. I senaste väljarbarometern från Aftonbladet/United Minds samlade Centern 3,9 procent av rösterna, under nedflyttningsstrecket.
Kommer såklart hit först
Nog ingen rafflande tillställning men på tisdag äter Finlands nye president Sauli Niinistö lunch med kungaparet. Traditionen bjuder att en ny finsk president, eller statsminister för den delen, besöker Sverige först. Som alla säkert vet är Niinistö Maria Wetterstrands mans farbror.
Statistik är politik
I mitten av veckan presenterar SCB årets första arbetsmarknadsstatistik. Då får vi veta hur många som jobbade, och framför allt hur många som inte jobbade, under januari. Det kan bli ett vasst verktyg för oppositionen mot regeringen. Eller en fjäder i hatten för regeringen.
Dags för sista semlan
Fettisdagen, som vi i Sverige firar med semlor, är sista dagen före kyrkoårets 40-dagarsfasta. Det är också sista dagen på många stora karnevaler, exempelvis den i Rio. Nu är det tid för grönsaksavkok och allmän askes. Det verkar ligga i tiden, på mer än ett sätt.
Silkessnöre för Odell?
Kristdemokraternas 19 riksdagsledamöter samlas på tisdag för att bestämma om de ska ha ett extra årsmöte eller inte. Om det blir det ligger utmanaren Mats Odell, 64, illa till. Då riskerar han en ny petning, nu från posten som gruppledare i riksdagen.