Rådet: Byt till en mindre girig bank

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-02-17

Den sammanlagda vinsten för de fyra storbankerna var förra året nästan 60 miljarder kronor.

Gissa vem som betalade den?

Det gjorde du. Och alla andra bankkunder.

2011 var ett bra år för de fyra svenska storbankerna SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken.

Vinsten ökade för alla ­utom finsk-svenska Nordea. Bäst gick det för Wallenbergs SEB vars vinst ökade med hela 64 procent. Nästan lika bra klarade sig Swedbank där vinsten gick upp med 57 procent.

Tillsammans gjorde de en vinst efter skatt på 59,4 miljarder kronor, nära tio miljarder mer än året innan.

59 400 000 000 kronor. Det motsvarar drygt två miljoner månadslöner för en genomsnittlig svensk löntagare. Före skatt.

Bankerna har i huvudsak två inkomstkällor. Den ena är de avgifter som ­kunderna betalar för fler­talet tjänster. Det kallas provisionsnetto och ökade endast i en bank förra året, Nordea.

Den andra är vinsten på att låna ut pengar, det så kallade ränte­nettot. Det består av skillnaden mellan priset på de pengar ­banken själv ­lånar upp. Och priset på de pengar den ­lånar ut.

Ränte­nettot ökade ­rejält förra året. Minst i Nordea­ och SEB där det gick upp med sex procent. Mest i Handelsbanken och Swedbank där det ökade med 11 respektive 17 procent.

Bankerna tjänade alltså mycket mer pengar på att låna ut pengar förra året jämfört med året innan.

Precis som alla andra företag måste även banker gå med vinst. Utan den har man inget att återinvestera. Ägarna vill också ha avkastning på sitt kapital.

Bankerna har kritiserats hårt för att de är snabba med att höja räntorna, men långsamma med att sänka när Riksbanken ändrar styrräntan.

Deras försvar har varit att de rörliga, tremånadersräntorna, inte längre har samma självklara koppling till styrräntan som de haft.

Men bankernas bokslutskommunikéer talar sitt övertydliga språk. De fyra storbankerna tjänade under förra året drygt 110 miljarder kronor på att låna ut pengar, i genomsnitt tio procent mer än året innan.

Det är därför bankvinsterna ökar. Kunderna betalar mer för sina lån än de gjorde tidigare. Så är det. Bankernas muntliga budskap om att de lånar upp mycket dyrare än förut motsägs i och för sig inte av boksluten. Men samtidigt tar de bättre betalt av kunderna än de gjorde förut. Som kund har man tre val. Tiga och lida. Protestera. Eller byta till en mindre girig bank.

Det borde fler göra. Bankernas pung­slående kommer inte att upp­höra så länge kunderna finner sig i att behandlas lika nonchalant som i dag.