BRYSSEL. Det handlar inte bara om att rädda euron.
Ödesmötet i Bryssel rör sig i grunden om att rädda hela EU-samarbetet.
PENGAR, INTE PARAGRAFER ”Det är inte juridiska spetsfundigheter som är svaret”, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) när han anlände till EU:s ödesmättade toppmöte i går kväll. Han vill satsa pengar, inte paragrafer mot den ekonomiska krisen. Foto: Thierry Roge/Reuters
EU-toppmötet i Bryssel började egentligen i förmiddags. Men redan i går kväll samlades ledarna och åt middag, en mjukstart på slaget om Europa.
Vad det handlar om är att ta de mest skuldtyngda medlemsländerna ur sin ekonomiska kris utan att någon av dem går bankrutt.
Det förutsätter att någon köper deras statsobligationer till priser som pressar ner räntan på dem. Det lugnar alla och ger länder som Grekland, Spanien, Portugal och Italien ett visst andrum.
På just den punkten är de flesta överens. Den permanenta krisfonden ESM, som inleder sin verksamhet nästa år, ska ha tusen miljarder euro att låna ut. Sverige tänker inte ge direktbidrag till fonden utan slussar det via det vanliga anslaget till Internationella valutafonden.
Men det handlar också om att inte upprepa misstagen, det vill säga inte sätta sprätt på lånade pengar i fortsättningen. Och här är striden benhård.
Maktparet Merkozy, Tysklands kansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy, bestämde vid ett möte i Paris i måndags att det behövs en ändring av EU:s grundlag bland annat för automatiska straff för länder som har ett budgetunderskott som är större än tre procent av BNP.
Samtliga euroländer ska också, enligt Merkozy, skriva in i sina nationella grundlagar att statsbudgeten, över tid, ska gå ihop.
Regler om lågt budgetunderskott, statsskulder på högst 60 procent av BNP och straff för dem som inte sköter sig finns redan. Problemet är att ingen har brytt sig om att följa dem, inte ens de som ska döma ut straffen.
Nu hoppas att Merkozy att om det står i EU:s grundlag så blir det allvar.
Men på den här punkten är oenigheten djup.
Statsminister Fredrik Reinfeldt, som anlände till toppmötet vid 19-tiden i går kväll, vill inte ha någon grundlagsändring och det vill inte riksdagen heller.
Ett alternativ skulle vara att ändra i ett tilläggsprotokoll till grundlagen och att det bara gäller de 17 euroländerna. Men det motsätter sig stormakten Polen.
– Risken har aldrig varit större för att Europa ska explodera, sade Nicolas Sarkozy i går.
Man hoppas att han i den jämförelsen bortsåg från första och andra världskriget.
