Stor chans till fler oplanerade reor

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2011-08-26

Lägre räntor.

Lägre bostadspriser.

Ingen sänkt arbetslöshet.

Det är vad man kan förvänta sig av ekonomin den närmaste tiden.

I dag samlas regeringen på Harpsund. På dagordningen står tre punkter.

Finansminister Anders Borg (M) ska presentera färska siffror om tillståndet för svensk ekonomi i kölvattnet av den förvärrade internationella skuldkrisen.

De fyra regeringspartierna inleder förhandlingarna om nästa år statsbudget. Och så den traditionella kräftskivan på kvällen.
 

Flera banker och andra ekonomiska bedömare har redan presenterat sina ekonomiska bedömningar. Det här är det vi kan förvänta oss:

  Sänkta räntor. Räntor med längre löptider har redan sjunkit. Flertalet ekonomiska bedömare tror att Riksbanken tar en paus i sina planerade räntehöjningar. Riksbankens ränta styr de rörliga bolånen.

Vice riksbankschef Svante Öberg sade visserligen i går att han fortfarande ser höjningar framför sig. Men det kanske han måste ­säga.

  Arbetslös­heten sjunker inte. ­Arbetslösheten ökade snabbt under finanskrisen 2008 och 2009. Nu tror prognosmakarna inte på några större förändringar.

Konjunkturinstitutet spår exempelvis att 7,5 procent av arbetskraften kommer att gå utan jobb till slutet av nästa år. Medan SBAB spår att den under samma period minskar lite, till sju procent.

Bostadspriserna sjunker resten av året. Men börjar klättra igen nästa år.

  Inga höjda skatter. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har upprepat att han inte ser några skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden framför sig. Så djup är ­inte krisen.

Det görs nu i flera andra EU-länder. Men Sverige ser alltså ut att slippa.
 

Det som påverkar den ekonomiska aktiviteten mest i Sverige just nu är vi själva. Större delen av den livsviktiga exporten går till länder som inte drabbats särskilt hårt av skuld­krisen.

Däremot har den privata ­konsumtionen gått ner. Redan i våras tvingades klädhandeln till ­stora oplanerade reor. I oros­tider sparar svensken och ­lägger på hög hellre än att konsumera.

Det är begripligt. Men sätter snabbt spår i form av sjunkande BNP och andra tråkigheter.

Resten av året förväntar sig de flesta att oron ­håller i sig. ­Sedan lugnar det, förhoppningsvis, ner sig.