Reinfeldts enda svar: Några kalla rader i ett brev

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2011-08-01 | Publicerad 2011-07-30

BLIDÖ. Det vore intressant att få veta hur Fredrik Reinfeldt tänker.

Tycker han att terror­dåden i Oslo inte angår oss? Nix.

Tänker han att sorge­ceremonierna är sosse­jippon? Kanske.

Fredrik Reinfeldt (M) har fått mycket kritik, framför allt på liberala Dagens ­Nyheters ledarsida, för att han inte ställt sig i spetsen för den kollektiva svenska sorgen efter terroristdåden i Oslo.

För en vecka sedan, ­samma dag som Anders Behring Breivik mördade ett 70-tal personer, gjorde statsministern ett skriftligt uttalande. Det var svalt, på gränsen till kallt.

Två dagar senare, i söndags, deltog han inte i c­eremonin i Norska kyrkan i Stockholm. Det gjorde fem andra statsråd.

I går, en vecka efter de fruktansvärda attentaten, hade SSU arrangerat en manifestation till minne av dem som drabbats av ­terrordåden i Oslo på ­Sergels torg i Stockholm.

Reinfeldt var inte där. Det var däremot justitie­minister Beatrice Ask (M).

Det finns ingenting som säger att statsministern måste närvara vid ceremonier till stöd för dem som drabbats av terror­dåd i andra länder.

Men det finns något som säger att alla politiker, oavsett på vilken nivå de befinner sig, måste känna av ­opinionen. Vad krävs av mig just nu för att med­borgarna ska tycka att jag gör det jag ska?

Den frågan har Fredrik Reinfeldt inte besvarat på ett tillfredsställande sätt efter ­attentaten i Oslo.

Norge är, för Sverige, inte vilket land som helst. Det är en nation som vi var i union med till 1905. De talar ett språk som ligger så nära svenska att det inte krävs översättning för att förstå vad som sägs.

I Oslo med omnejd ­jobbar vintertid omkring 30 000 svenskar, framför allt i serviceindustrin. ­Norge är Sveriges näst största exportland. I Norge är intresset för allt som händer i Sverige monumentalt. En kändis i Sverige är en kändis i Norge.

När detta land drabbas av sin värsta kris sedan den tyska ockupationen på 1940-talet, är den svenske statsministern alltså i stort sett frånvarande.

Statsministerns svala attityd beror inte på att han tycker att terrordåden i ­Oslo inte angår oss. Tvärtom. I en debattartikel i gårdagens Svenska Dagbladet skriver Reinfeldt att attentaten ”riktar sig mot de värden som bygger upp vårt samhälle”.

På regeringens egen hemsida ligger fyra artiklar, inklusive ett kondoleansbrev till den norske statsministern Jens Stoltenberg, vars innehåll går ut på att Fredrik Reinfeldt är djupt berörd.

Förekomsten av andra ministrar på olika ceremonier i Sverige till stöd för de drabbade i Norge talar samma språk.

Återstår alltså att Reinfeldt tycker att det hela är ett sossejippo, något som han inte vill befatta sig med. Gårdagens ceremoni i Oslo, där den svenske S-ledaren Håkan Juholt liksom SSU:s ordförande Jytte Guteland deltog, hölls i ­Arbeiderpartiets regi.

Ljusceremonin på Sergels torg i går kväll arrangerades av det svenska socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU.

Det kan finnas skäl för den moderate stats­ministern att inte delta. Men varför i så fall skicka justitieministern till Sergels torg? Det luktar fåniga, men inte fullföljda, partihänsyn.

Många svenskar är mycket berörda av attentaten i Oslo. Deras känslor har statsministern inte lyckats besvara. ”Bad luck for him”, som amerikanerna skulle ­säga.