De vill regera – med skräcken som vapen
BLIDÖ. Det var den norska staten som attackerades i går.
Än vet vi inte varför.
Bara att det ska göra oss strykrädda.
Det är givetvis ingen tillfällighet att det var starka symboler för den norska staten som attackerades i går.
Först bomben, eller bomberna, i olje- och energidepartementet i centrala Oslo. Det fick förödande konsekvenser för tidnings- och regeringskvarteren liksom statsministerns kontor, som blåstes ut.
Departementet står som symbol för det norska välståndet, inkomsterna från oljan i Nordsjön och den sprängfyllda Petroleumfonden med över tusen miljarder kronor i kassan. Där hanteras också den norska statens innehav i bolag som Statoil, Petoro och Gassco.
Därefter blodbadet på Arbeiderpartiets ungdomsförbunds traditionella sommarläger på Utøya väster om Oslo. Arbeiderpartiet har inte samma starka ställning i den norska politiska historien som det svenska systerpartiet, Socialdemokraterna, men närapå.
Statsminister Jens Stoltenberg kommer från en av partiets adelsfamiljer, hans pappa var under många år utrikesminister. I dag skulle Jens Stoltenberg talat för ungdomarna på Utøya.
Hittills finns ingen officiell bekräftelse på att Oslo drabbats av årets hittills värsta terrordåd i Europa. Den norska polisen misstänker dock att det handlar om en inrikesvariant av terrorism riktad mot Norges politiska system.
Tillvägagångssättet, att slå till mot starka symboler för staten, påminner om al-Qaidas i USA för tio år sedan, som ju bland annat attackerade Pentagon.
Beskedet var, och är, tydligt. Staten, i det här fallet en betydligt mindre både till omfång och inflytande, ska akta sig.
Enligt Nationalencyklopedin är terrorism politiskt betingade våldshandlingar som syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas.
Vad vill den misstänkte bakom gårdagens dåd att Norge ska göra? Låta bli att utvisa Mulla Krekar? Dra sig ur Afghanistan? Lämna Libyen? Skippa medlemskapet i Nato?
Man vet inte. Men det man med säkerhet vet är att han, och eventuellt hans medhjälpare, vill regera med skräcken som vapen.
Det är i dag drygt sju månader sedan den svenske medborgaren Taimour Abdulwahab sprängde sig själv i luften mitt i julruschen i centrala Stockholm. Terrorismen hade tagit ett steg närmare folkhemmet.
I går tog den ett steg till. Servicenäringen i Oslo bärs upp av unga svenskar. I vanliga fall brukar man säga att minst 30 000 jobbar i Oslo med omnejd, på hotell, i barer, i affärer men också inom vården och byggindustrin.
Under sommaren är det ännu fler. Plus turister.
Precis som Norge finns Sverige i Afghanistan. Och i Libyen. Vi har medlemskapet i EU, inte i Nato.
Likheterna är många, skillnaderna likaså. Det enda man med säkerhet vet är att dåden i går inte var de sista i Europa. Eller i Norden.
Det är så terroristerna, oavsett var de kommer ifrån, vill ha det. Vi ska bli strykrädda och undfallande.
Det kommer inte att ske.