Svensk polis använder dödliga kulor - för att politiker inte begriper
Svensk polis dödar för många människor. Svinnet i onödigt döda kan ändå sägas vara ganska lågt vid en internationell jämförelse. Genomsnittet låg länge kring en dödsskjutning per år i Sverige, men under 2013-2014 har hittills sju människor fått sätta livet till under konfrontation med polisen.
Bara i viss utsträckning är detta ett juridiskt problem. De poliser som skjuter någon misstänkt eller särskilt besvärlig person har vanligtvis lagligt stöd för att använda sina tjänstevapen. Det brukar handla om berusade, narkotikapåverkade eller psykotiska människor som viftar med kniv, samurajsvärd eller andra tillhyggen och uppenbarligen inte är inställda på saklig diskussion. Då är de legalt skjutbara.
Ibland kan man som utomstående tycka att skjutandet var överdrivet. Som i den nu aktuella domen från tingsrätten i Varberg där en polisman frikändes - de frikänns praktiskt taget alltid - efter att ha avlossat inte mindre än fem skott mot en psykotisk man som enligt bedömning från flera polismän på platsen inte kunde talas till rätta på annat sätt. Det var bara det att det femte skottet avlossades när mt (den misstänkte gärningsmannen) låg ner svårt skadskjuten och försökte kravla sig undan.
Samtliga poliser som varit på plats vittnade inför Varbergs tingsrätt och beskrev lika samstämmigt som bevisligen felaktigt den uppkomna nödvärnssituationen. Så frikännandet för tjänstefel och vållande till annans död är inte juridiskt obegripligt. Att de vittnande poliserna inte talat sanning förklarade tingsrätten med att de nog mindes fel på grund av stress och tunnelseende. Låt vara att man skulle kunna tänka sig en mer näraliggande förklaring till den där samstämmigheten.
Men nu är inte onödigt många dödade bråkstakar i första hand en juridisk fråga. Det är en facklig fråga. Polisfacket kräver nämligen att få använda en särskilt dödlig pistolammunition.
Förr var polisen utrustad med ammunition som var avsedd att i görligaste mån undvika dödsfall. Kultypen var svensk, tillverkad av Norma och helmantlad. Det betyder att själva blykulan var innesluten i en slät kopparmantel som höll ihop kulan vid träff. En sådan kula går rakt igenom en människokropp och lämnar en jämn, kraftigt blödande sårkanal efter sig. Kommer den skjutne då inom rimlig tid till sjukhus går skadan kanske att reparera i nitton fall av tjugo.
Polisfacket var emot denna typ av alltför skonsam ammunition. Man krävde uppgradering till dödlig ammunition. Fast så okänsligt formulerades naturligtvis inte kravet. Den förskönande omskrivning man använde var ”ökad stoppverkan”.
Dessutom åberopade man omsorg om allmänheten. Ty, menade man, den helmantlade kulan kunde efter att ha gått rätt igenom buset rikoschettera mot asfalt eller betong och träffa oskyldig allmänhet. Det hade visserligen aldrig inträffat i den svenska polisens historia, men kunde naturligtvis inte uteslutas.
Följden blev att svensk polis utrustades med en amerikansk kula, ”Speer Gold Dot”, avsedd att döda vid träff. I Sverige tillverkas inte sådana kulor eftersom svensk lag, till skillnad från amerikansk, inte lämnar utrymme för dödligt uppsåt vid pistolskytte.
Speer Gold Dot är en så kallad hålspetskula. Vid träff splittras spetsen upp och formar en liten vass propeller som roterar och wobblar sig in i offret och - helst men inte alltid - stannar i kroppen. Sårkanalerna blir oregelbundna, kontaminerade med jeanstyg (i alla tester använder man jeanstyg, googla Speer Gold Dot så får ni se det på reklamfilm) och såren blir då ofta inoperabla. Detta är onekligen ”stoppverkan” eftersom kulan är avsedd att leverera all sin energi inne i människokroppen.
Kort sagt, detta är jaktammunition avsedd att döda även vid mindre välplacerade skott. Skulle landets älgjägare tvingas använda helmantlad ammunition, sådan som vår polis fordom använde vid människoskytte, så skulle ett stort antal älgar överleva den årliga beskjutningen under älgjakten, och ett ännu större antal orsaka oändliga och svåra eftersök.
Jag kan tänka mig att somliga läsare, särskilt kvinnor, redan har lämnat den här texten. Det är begripligt. Av alla nördigheter är nog den rörande ballistik och kultyper den mest föraktade, också det begripligt. Kultiverade personer ägnar sig inte åt sådan kunskap.
Den inställningen är säkert vanlig bland politiker, särskilt politiker till vänster. Och den därav följande okunnigheten bland lagstiftarna är rimligtvis det tyngst vägande skälet till att svensk polis försetts med dödlig ammunition. Politikerna begrep inte det där med ”stoppverkan” och ”rikoschetter”.
Den politiska frågan kan annars formuleras rakt och enkelt. Anser vi eller anser vi inte att polisfackets krav på bättre arbetsmiljö genom dödlig ammunition är värt några extra människoliv om året?
Politik och pistolkulor hör ihop.