Avskyr de tillfällen då bombliberala ledarsidor har rätt
Synnerligen förargligt är det när de bombliberala ledarsidorna i DN och Expressen riktar hård kritik mot vänster och har rätt. Jag avskyr de sällsynta tillfällen då man tvingas erkänna det. Bombliberaler skall ha fel i alla höger-vänsterfrågor. Det är den naturliga ordningen.
Men rätt på detta pinsamma sätt hade ledarsidorna i både DN och Expressen häromveckan.
Sakfrågan är mycket enkel. Under förra året utsattes Migrationsverkets olika lokaler i landet för inte mindre är 27 polisanmälda attacker och året dessförinnan var förhållandet detsamma. Det handlar om fönsterkrossning och annan skadegörelse upp till bensinbomber. Alla sådana attacker var politiskt motiverade och nästan alla gärningsmännen hade sin politiska hemvist någonstans i den mer kufiska vänstern, sådana som vanligtvis är mycket små och svartklädda och kallar sig ”autonoma” eller antifascister.
Det politiska missnöje som dessa huliganer försöker uttrycka riktar sig alltså mot invandringspolitiken som de anser vara alldeles för restriktiv.
Men det underliga med denna utdragna våldskampanj är att den inte avspeglats i medierna. Både DN och Expressen gjorde därför det enkla tankeexperimentet att fråga sig vad som hänt om gärningsmännen varit sverigedemokrater, vilka ju är minst lika missnöjda med invandringspolitiken som dessa vänsterhuliganer.
Med gärningsmän från sverigedemokraterna hade det blivit ett sjuhelsikes liv i medierna, menar de bombliberala ledarskribenterna. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att inte hålla med. Tänk bara på exempelvis Expressens våldsamt överexploaterade historia om sverigedemokraterna med järnrör på stan.
Polisen tycks ha samma över- slätande attityd som medierna. Biträdande rikskriminalchefen Johan Grenfors talade exempelvis om ”okynnesbrottslighet”. Som om det gällde något oförargligt litet bus. Och polisen har mycket riktigt avstått från att infånga och till lagföring överlämna någon enda liten svartklädd huligan.
Men det är inte något oförargligt litet bus att med våld och skadegörelse ställa till ett helvete för de tjänstemän på migrationsmyndigheten som nu sliter i skift för att bevilja uppehållstillstånd för strömmen av politiska flyktingar från Syrien. Åter till tankeexperimentet: hade sverigedemokrater i motsvarande läge betraktats som harmlösa busfrön?
Här finns en psykologisk politisk nöt att knäcka. Antirasism är godhet. Främlingsfientlighet är ondska. Antirasism uppfattas dessutom som vänster medan främlingsfientligheten med samma självklarhet måste betecknas som höger. Den som kallar sig socialist kan inte vara rasist, det är närmast ett axiom. Den som är rasist eller främlingfientlig skall med samma logik återfinnas högerut på den politiska skalan.
Man kan tycka att det borde räcka med att ideologiskt höra hemma bland kristdemokrater för att vara antirasist. Men det är inte kristdemokratiska uppfattningar som nu måste begränsas i SVT och SR inför valet, utan självklart bara vänsteruppfattningar eftersom antirasism räknas som vänster. Liksom Stefan Jarls film ”Godheten” måste sättas i karantän och icke visas i tv förrän efter valet. Då den kan misstänkas vara vänster. Antagligen på goda grunder.
De små svartklädda figurer som ägnar sig åt sabotage och skadegörelse kommer undan kritik därför att de tycks uppfattas som goda innerst inne, eftersom antirasism är god. Såväl polis som journalister tycks därför se på dem som barn som vill väl, men som när de växer upp kommer att ägna sig åt mer normala politiska uttryck för att lansera sin godhet.
Det här är ett misstag. Den etablerade politiska vänstern borde sluta se genom fingrarna med våldsverk i vänsterns namn. Om inte annat så av rent realpolitiska skäl. Skadegörelse och sabotage skadar inte bara byggnader och i värsta fall människor utan också själva saken. Vem utom den politiske motståndaren och sverigedemokraten har glädje av att antirasism skall förknippas med våld och vansinnesdåd?
Huliganvänstern är dessutom uttalat antidemokratisk. Anledningen att de tar sig rätten att gripa till våld är nämligen föreställningen att man har en högre insikt än alla andra, inklusive alla vänsterpartister och socialdemokrater och andra antirasister. Den enkla analys som krävs inom den politiska vänstern är helt enkelt att dessa små huliganer inte står på ”vår” sida. Tvärtom, de är våra fiender eftersom den politiska skada de ställer till är betydligt värre än den materiella.
Dessvärre misstänker jag att bara gamla gubbjävlar som jag själv kan argumentera på detta enkla vis. Men det är ju i alla fall bättre än tystnad.
De är våra fiender eftersom den politiska skada de ställer till är betydligt värre än den materiella
För övrigt anser jag att ...
… direktör Spendrup måtte ha fått ett och annat om bakfoten när han i sin attack mot tanken på kvinnor i bolagsstyrelser sade sig vara emot alla ”ismer”. Alla? Men väl ändå inte kapitalism och egoism?
… den brittiska tänkartanken Oxfam beskrev vår värld genialt tydligt när man påpekade att världens 85 rikaste män, en nästan fullastad citybuss, äger lika mycket som de 3,5 miljarder människor med lägst inkomst. Halva jordens befolkning ...