De som inte vet bättre är det bästa politikerna vet
Hjärtnoten i totalitära regimer är rädslan för den tänkande individen. Därför utvecklas sofistikerade system för att hålla individen i schack, alltid i rädsla för vad som annars kan bli verklighet.
Barnen betraktas som statens egendom som ska fostras i institutioner där den sanna läran genomsyrar all verksamhet. Individer som inte underkastar sig denna ordning är till skada, inte bara för systemet utan också för sig själv. Staten är samhället.
Därför måste de små enheterna, familjen och civilsamhället, metodiskt brytas ner. Den blinda lojaliteten måste riktas mot ett och samma mål, annars rämnar konstruktionen.
Den sociala ingenjörskonsten härstammar ur samma tankemönster, även om de som ägnar sig åt det självpåtagna ämbetet skulle medge det lika lite som de som anklagas för att vurma för Hitler.
Det är nämligen så med oss människor att vi sällan engagerar oss med det uttalade syftet att göra ont och skapa lidande. Alla som inte lider av allvarliga störningar tror att de agerar utifrån en adekvat övertygelse som i grunden kommer förändra samhället till det bättre. Medlen varierar men målet är detsamma helt oavsett definition.
I kampen för det goda är det inte ovanligt att resonera att vissa principer, som annars är värda att helga, måste strykas. För att legitimera sina handlingar omskrivs sanningen. Den som mördar i religionens namn är på vissa håll inte mördare utan martyr, den som tvingar människor att inordna sina liv på ett visst sätt är inte politiskt klåfingrig utan enkom en upplyst jämställdhetsapostel som vill befria kvinnor från naturens ok.
När politiker inte hyser tillräckligt mycket förtroende för sina undersåtars förmåga att hantera sina egna liv, alternativt när de räds sina undersåtars utomordentliga förmåga, tar de gärna till tvång. För undersåtarnas bästa, men ändå. Bångstyrighet, människor som helt enkelt inte förstår bättre är det bästa dessa politiker vet.
Äntligen får de styra och ställa och göra gott och med tiden kommer undersåtarna komma på bättre tankar och istället hysa tacksamhet! Det sägs att solen alltid sken i Sovjet.