Livsfarliga höjningen
Publicerad 2011-03-16
Sverige är världsbäst på att höja effekten i sina kärnkraftverk.
Reaktor 2 i Oskarshamn ska leverera 28 procent mer el – om bara två år.
– Politikerna vet inte vad de sysslar med. De vill ha mer billig el och struntar i att man tvingas närma sig temperaturen för härdsmälta, säger den svenske IAEA-experten Frigyes Reisch.
Den 29 april förra året godkände regeringen en effekthöjning av historiska mått i Oskarshamns reaktor 2.
Där ska man – ur den reaktortank som byggdes 1975 – få ut 28 procent mer el om två år. Det är världsrekord, enligt docent Frigyes Reisch som arbetat vid Statens kärnkraftinspektion och IAEA:
”Farlig väg”
– Alla andra länder höjer effekten med högst tio procent. Men vi ska vara världsbäst. Sverige är ute på en farlig väg, säger han.
– Höjd effekt betyder höjd temperatur i bränslet. Och då närmar man sig temperaturen för härdsmälta. Det säger sig självt att man då minskar på säkerhetsmarginalerna.
Anledningen är en kombination av ekonomiska intressen och okunskap bland beslutsfattarna, enligt Reisch.
– De äger Vattenfall och därifrån kräver de mer profit. Det låter ju jättebra att man med ett minimum av investeringar höjer elproduktionen betydligt. Men det innebär att man måste bygga större rör för mer ånga, större turbiner och öka temperaturen i kärnbränslet.
När elproduktionen är i gång i en reaktor ligger bränsletemperaturen normalt på mellan 700 och 800 grader.
”Det är marginellt”
– Jag vet inte hur mycket temperaturen måste höjas för att få en 30-procentig effektivitetsökning. Men vid 1 100 grader smälter zircaloy, materialet i bränslestavarna som kapslar in uranet.
När kraftbolagen ansöker om höjd effekt hos regeringen är Strålskyddsmyndigheten remissinstans. Ninos Garis, som samordnar ansökningarna på myndigheten, kan inte svara på hur stor temperaturökningen blir i bränslestavarna:
– Det kan jag inte säga och det är marginellt. Det viktiga är att man nu har ett mer utvecklat kärnbränsle där fördelningen av effekten är mer spridd över bränslehärden, säger han.
En effekthöjning innebär att flödet genom hela processen i reaktorn ökar. Ninos Garis jämför det med att köra en bil snabbare.
– Man kan inte höja effekten på en anläggning utan att vidta kompensatoriska åtgärder med ökad säkerhet.
Ökat flöde ger väl ökat slitage på behållare och mekanik?
– Jo. Men det ska det vara analyserat för. Man byter kontinuerligt ut många komponenter som turbinen.
Kan ni garantera att ökat flöde och ökat slitage inte minskar säkerheten?
– Det viktiga för oss är att man uppfyller de säkerhetskrav som är ställda.
Strålskyddsmyndigheten går under sina säkerhetskontroller igenom en lista på en stor mängd incidenter som ska kunna uppstå i kärnkraftverket utan att en olycka sker. Listan baseras på den totala mängd händelser som rapporterats till IAEA från världens kärnkraftverk.
Gjorts i många länder
– Det är enormt många. Hundratals, säger Garis.
Men när olyckor uppstått har det alltid handlat om oförutsedda händelser utanför listan, enligt Frigyes Reisch.
– Så är det ju. Man kan aldrig vara hundraprocentigt säker. Men att höja effekten i reaktorn har gjorts i många länder. Och det är ett ekonomiskt billigt sätt att generera el på, säger Ninos Garis.
Enligt Frigyes Reisch är myndigheterna i detta fall politikernas marionetter:
– Det finns en tydligt uttryckt vilja ovanifrån att höja effekten. Då gör myndigheterna sitt jobb för att gräva fram bevis för att säkerheten bibehålls, även vid en effekthöjning. Jag vet. Liknande saker hände mig när jag var på SKI. Du vet hur det är, man har en familj att försörja och man gör vad chefen säger.
Vill inte uttala sig
Näringsminister Maud Olofsson (C) vill inte uttala sig om det går att öka effekten med 28 procent utan att äventyra säkerheten:
– Det är inte jag som ska bedöma den säkerheten, utan det är myndigheterna, tack och lov, säger hon.
Men Maud Olofsson känner sig trygg:
– När man gör effekthöjningarna så gör man också en genomgång av säkerheten. Effekthöjning och säkerhetsförstärkning sker samtidigt.
MP:s språkrör Maria Wetterstrand är kritisk:
– Säkerhetsmarginalerna minskar ju. Det finns skäl till att försäkringsbolagen inte vill försäkra kärnkraftverken vid kärnkraftsolyckor, utan att staten får stå för det.