"Lagen är inte tillräckligt tydlig"

Det norska klagomålet av den svenska FRA-lagen är den andra sedan lagen röstades igenom.

Än har inget beslut fattats om målen kommer att prövas.

– Jag tycker att det är bra om saken prövas i Europadomstolen. Lagen är inte tillräckligt tydlig, säger Mark Klamberg, doktorand i folkrätt och kritiker till FRA-lagen.

Alla människor har rätt till skydd av sitt familje- och privaliv samt sin korrespondens. Det står i konventionen om skydd för för mänskliga rättigheter.

Andra stämningen av lagen

Den svenska FRA-lagen bryter mot detta anser jurister vid Internationella juristkommissionen i Norge. Därmed får svenska Centrum för rättvisa stöd. Den ideella stiftelsen lämnade in ett klagomål till Europadomstolen för mänskliga rättigheter redan i juli förra året.

– Domstolen har ännu inte tagit ställning till om det är värt att man ska avvisa eller pröva klagomålet från Centrum för rättvisa. Internationella Juristkommissionen i Norge har anslutit sig till detta klagomål vilket gör att domstolen kommer pröva kritiken i samma mål, säger Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms universietet och som är uttalat kritisk mot lagen.

"Borde ha väntat"

De norska juristerna kritiserar Sverige för den FRA-lag som trädde i kraft 1 januari i år. Först i höst, den 1 oktober, kan lagen komma att ändras när tilläggsproposition presenteras. Förslaget består av femton punkter som syftar till att förbättra den personliga integriteten.

– Jag tycker att det vore bra om saken prövas i Europadomstolen. Lagen är inte tillräckligt tydlig menar jag och Centrum för rättvisa. Man borde ha väntat med att bedriva signalspaning i civila kommunikationsnät tills man fått ändringarna i kraft, säger Mark Klamberg.

Enligt Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter har man rätt att inskränka i skyddet av privatliv och korrespondens om tre punkter uppfylls. Intrånget måste ha lagstöd, vara tillägnat att tillgodose vissa mål samt vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.

Tror du att fler jurister i andra länder kommer stämma Sverige?

– Alla som potentiellt kan bli utsatta för ett intrång kan vända sig till domstolen vilket gör att även jurister i Finland och Danmark kan känna sig berörda.

Enligt Mark Klamberg har motsvarande lagar i Tyskland och Storbritanien tidigare varit föremål för klagomål inför Europadomstolen. Klagomålet mot lagen i Tyskland avvisades medan den brittiska lagen blev fälld.

– Den svenska lagen ligger någonstans mitt emellan den tyska och den brittiska. Centrum för rättvisa menar att den svenska lagen i dess nuvarande form kommer att bli fälld och det verkar sannolikt, säger han.