”De vill skapa Europas förenta stater”

Aftonbladet.se:s EU-valsbevakning del 3: Brottsligheten

Ett brott ska vara ett brott i hela EU.

Ett straff ska vara ett straff i alla unionens länder.

För den fria rörligheten gjorde också skurkarna friare.

Nu fortsätter aftonbladet.se sin rapportering inför EU-parlamentsvalet den 7 juni.

I dag tar vi upp den fråga som ni läsare tycker är den fjärde viktigaste: Brottsligheten.

Jag ringer till Rikskriminalen och frågar hur brottsligheten har förändrats sedan Sverige gick med i EU.

Den organiserade brottsligheten har ökat, säger Thord Modin, chef för kriminalunderrättelsetjänsten.

Mer knark smugglas, fler människor kommer hit och utnyttjas, antalet inbrott där organiserade ligor ligger bakom har ökat.

Det är ganska enkelt. Jag rör mig friare inom EU:s gränser, varor rör sig friare, pengar flödar friare, skurkarna likaså.

Så med ena handen fattar EU:s makthavare beslut om hur vi ska röra oss ännu friare, med andra handen tvingas de fatta beslut om hur vissa, med sämre syften, ska stoppas så effektivt det bara går.

Den här artikeln handlar om EU-parlamentsvalet den 7 juni. Det kanske verkar konstigt eftersom våra parlamentariker inte har med brott och straff i EU att göra. Inte nu. Men inom ett år kan EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget vara verklighet. Då blir brott och straff ett område som också EU-parlamentet får inflytande över. Därför är det viktigt att veta vad personerna som vill till Bryssel tycker i frågan.

Ett Europas FBI

Jag ringer två av dem. Olle Schmidt som redan sitter i parlamentet för Folkpartiets räkning. Och Sören Wibe som vill dit i Junilistans namn. Båda är överens om att brott som bryter gränser måste man samarbeta kring. Hur det ska ske skiljer dem åt.

Olle Schmidt och hans parti går längre än de flesta i Sverige och vill bilda en gemensam EU-polis, ett Europas FBI. Precis som den amerikanska förebilden skulle den europeiska polisstyrkan bestå av personer från olika medlemsländer som vid till exempel terrordåd, katastrofer eller större idrottshändelser rycker ut, samarbetar och hjälper lokal polis.

Aldrig i livet, säger Junilistans Sören Wibe.

– De vill förvandla EU till Europas förenta stater.

Wibe är inte alls glad över att han och andra parlamentariker snart kan få vara med och bestämma om brott och straff i unionen.

– När man överför polisiär och straffrättslig makt till EU ger man EU rätt att bestämma om minimistraff för vissa brott. Det kan innebära att Sverige måste införa strängare eller mildare lagstiftning, säger Wibe.

Absolut, säger Olle Schmidt från Folkpartiet. När det gäller gränsöverskridande brottslighet ska samma straff gälla för samma brott i hela EU.

Vädrar morgonluft

– I dag finns en trend att vissa personer begår brott i det land där straffet är lägst. Ett mer samfällt agerande över hela Europa skulle hindra det.

Olle Schmidt vädrar morgonluft. För även om hans idéer om en EU-polis har lågt stöd bland andra svenska partier är stödet betydligt större bland kollegorna i EU-parlamentet - som nu får mer att säga till om.

– Det här är också en fråga som engagerar människor i vårt land. Och vi som kommer till parlamentet är valda av medborgarna. Vi är kanske ensamma bland svenska partier men vi är inte ensamma bland svenska folket, säger Olle Schmidt.

Men det som Olle Schmidt hurrar för och det som skrämmer Sören Wibe är redan i dag en del av verkligheten. Mitt nästa samtal går till Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier och juridikforskaren Carl Fredrik Bergström.

– EU har i viss mån redan ett FBI. Det finns ett gäng byråkrater med stora datorer som snabbt utbyter information.

Och antalet gemensamma EU-beslut som har med brott och straff att göra blir fler för varje år (se faktaruta). Det välkomnar svensk polis.

– Mer samsyn och mer jämkade regler underlättar självklart vårt arbete, säger Thord Modin på Rikskriminalen.

Känsliga frågor

– Men arbetet mot mer samsyn går långsamt. Det är ett problem eftersom brottsligheten är snabb.

Brott, straff och polissamarbete är känsliga frågor. Varje land vill bestämma själv. Man litar inte riktigt på att andra länder agerar rätt. Men eftersom allt mer blir gemensamt inom EU måste också mindre trevliga saker, som hur vi bekämpar brott och straffar brottslingar, bli gemensamt.

– Jag tror att om fem år så kommer synen på vad som är brott och vilka påföljder som ska gälla för ett visst brott vara lite mer harmoniserat än i dag. Det kan leda till lite högre eller lite lägre straff i Sverige. Det är enkel logik. Så fungerar EU, säger Carl Fredrik Bergström på Sieps.

Nytt är att våra EU-parlamentariker ska få vara med och bestämma, tillsammans med medlemsländernas regeringar. För dig och mig betyder det att besluten kommer att fattas av personer som vi själva har valt, och som vi kan påverka. För besluten i sig betyder det att fler röster ska säga sitt och därmed också sätta fler käppar i hjulet. För Sveriges regering betyder det att man får lite mindre att säga till om. Tidigare skulle alla vara överens i frågorna. När Lissabonfördraget blir verklighet räcker det med majoritetsbeslut i frågor om brott och straff.

Nästa vecka: EU och Jobben.

Vi bevakar valet – med din hjälp

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet

I dag fortsätter vi på aftonbladet.se vår valbevakning – med din hjälp.

Vi bad er läsare rösta fram vilka EU-frågor som är viktigast. Vi började nedifrån med IT och integritet, fortsatte med vården och i dag går vi vidare med EU och brottsligheten. Kommande onsdagar tar vi upp jobben, klimatet och ekonomin. Vi tar reda på: Hur påverkas du av det som bestäms i Bryssel?

Vi lär dig allt du behöver veta om EU, vi chattar med politiker och EU-profiler, vi ställer frågor och skapar diskussion, vi berättar vilka personer du kan rösta på och vad partierna vill i de olika frågorna. När den 7 juni är här hoppas vi att du – och vi – har blivit lite klokare på vad EU faktiskt handlar om.