"Kina kan stoppa blodbadet"

Burmaexperten och Aftonbladets ledarskribent Jesper Bengtsson chattade med läsarna

Jesper Bengtsson säger: Hej, nu är jag här. Börja fråga bara!
Jossan säger: vad är egentligen orsaken till alla dessa hemskheter som sker i Burma? Från början?
Jesper Bengtsson säger: Burmas problem stäcker sig långt tillbaka i tiden. Men helt kort kan man säga att juntan tog makten efter några år av inbördeskrig på 1950-talet, och sedan blev de så förälskade i makten att de inte släppt den ifrån sig. Trots att det varit flera folkliga uppror och trots att de etniska minoriteterna länge fört krig mot juntans. Militären är en sorts stat i staten, och det enda säkra sättet för ungdomar som vill komma nånstans i livet. Militären erbjuder materiell trygghet i ett land som är utfattigt på alla sätt.
lol säger: Hur länge kommer denna konflikt fortsätta?
Jesper Bengtsson säger: Jag tror att det kommer ta tid. 1988 började protesterna i mars och först på hösten hade juntan slagit ned upproret, och då fortsatte folk ändå demonstrera. Några månader, sen vet vi om juntan lyckats mörda sig kvar vid makten eller om demokratirörlsen äntligen brutit igenom vallen.
Gunnel säger: Hur många etniska minoriteter eller folkgrupper finns det i Burma? Finns det risk - eller chans - att landet skulle delas eller liknande om juntan försvinner? Är det stridigheter mellan etniska minoriteter som utlöst den politiska situationen tidigare?
Jesper Bengtsson säger: De etniska konflikterna är stora i landet. Burmanerna är majoritetsbefolkning (juntan är burmaner, men även Aung San Suu Kyi) och har länge förtryckt minoriteterna. De etniska konflikterna upphör inte om juntan faller. Det är nog som Suu Kyi sagt nån gång, att demokrati betyder inte att alla problem försvinner, men det betyder att man hittat ett fredligt sätt att hantera dem på. Dessutom är de etniska grupperna mer eniga sinsemellan nu än de varit tidigare. De har jobbat hårt på senare år för att enas kring en gemensam idé om hur de vill att framtidens Burma ska se ut,
Tomas säger: Varför pratas det så mycket om att Kina ska lösa krisen i Burma?
Jesper Bengtsson säger: Kina har stora ekonomiska intressen i Burma och ledarna i Peking har länge stöttat juntan. Det första de gjorde efter massakrerna 1988 var att sälja vapen till juntan för flera miljarder. Junan i Burma vill omvandla landet som Kina gjort. Det vill säga släppa lös ekonomin men behålla hela den politiska makten. Kina skulle kunna stoppa blodbadet med ett enda telefonsamtal.
Kotta säger: Kina lär ska bygga en stor motorväg genom Burma, för att komma snabbare åt havet. Vet du något om det projektet?
Jesper Bengtsson säger: Kina äger redan den enda moderna motorvägen i Burma, som går över gränsen i norr. Kina har alltid velat använda Burma som en väg mot havet, så det är fullt logiskt. Dessutom planerar Indien en motorväg i öst-västlig riktning hop med Thailand och Burma.
Räven säger: Har militärjuntan i Burma någon koppling till militärkuppen i Thailand?
Jesper Bengtsson säger: Nej inte direkt. Den förre premiärministern Thaksin Shinawatra (Svennis arbetsgivare) samarbetade mycket med juntan i Burma för att hans privata företag Shin Corps ville ha koncessionen på mobilnätet i Burma. Thaksin var därför mycket hård mot den burmesiska demokratirörelsen i exil i Thailand. Märkligt nog har generalerna i Thailand alltid varit mer skeptiska mot Burma, de kanske vet bäst av alla hur brutalt det kan bli med soldatstyre i ett land och vill inte ha det i sin närhet även om de själva var beredda att ta makten genom en kupp.
Erika säger: Jag har hört talas om att svenska banker investerar mycket pengar i Burma som tillfaller militärjuntan. Vet du om detta stämmer?
Jesper Bengtsson säger: Svenska banker (eller deras fonder om man ska vara noga) har investeringar i det franska oljebolaget Total, som i sin tur har stora investeringar i Burma. De har bland annat anklagats för att använda tvångsarbetskraft där.
M säger: Vad kan egentligen FN/EU och diverse organisationer egentligen gøra nær det gæller situationen i Burma? sanktioner och en kritisk hållning har ju inte hjælpt hittills!
Jesper Bengtsson säger: Sanktioner har inte hjälpt. Kanske för att de varit för svaga (EU:s har knappt märkts) och för att Kina och Indien och ASEAN-länderna inte varit med på dem. Men varje gång det införts nya sanktioner så har juntan ändå gjort några snabba eftergifter (till exempel som 2001 då man faktiskt började samtala med Aung San Suu Kuyi. Nu tror jag att snabba beslut om sanktioner trots allt kan få en effekt. Då ökar pressen både inifrån och utifrån. Annars tror jag som många andra, att det gäller att få Kina och Asean-länderna att lägga sig i vad som händer i Burma.
H9 säger: Hejsan Jesper Bengtsson, jag skulle vilja ta tillfället i akt och fråga dig om din åsikt om att bojkotta OS i Kina. Själv tycker jag att man inte ska blanda sport med politik.
Jesper Bengtsson säger: Jag är lite kluven. Dels tycker jag visst att man ska blanda sport och politik. Kina gör ju OS till ett enda stort jippo för sitt eget land, och indirekt därmed sitt politiska system. Så sammanblandningen är ofrånkomlig. Jag tycker att svenska idrottare skulle ta sitt ansvar snabbt och säga att de är tveksamma att tävla i Kina om makthavarna där inte stoppar massakern i Burma. Ett halvt hot om bojkott. Just nu tror jag att det är enda sättet att verkligen påverka Kina.
Erika säger: Är det troligt att USA skulle kunna planera en militär intervention i Burma till försvar för de mänskliga rättigheterna?
Jesper Bengtsson säger: Nej. Dels är de brända av Irak, dels är Burma en ännu större mardröm för en ockupationsarmé med sina många gerillaarméer och bergstrakter. Och så är Burma inte lika intressant rent geopolitiskt för USA (cyniskt men sant). Det finns ingen militär lösning i Burma. Landet har haft krig mer eller mindre oavbrutet sedan andra världskriget, så det är ingen framkomlig väg.
Patrik säger: Vilken är IMF och andra liknande organisationers roll i Burma?
Jesper Bengtsson säger: De har en ganska liten roll. Sedan massakrerna 1988 har Burma inte fått några lån från IMF och begränsat stöd från Världsbanken (jag är osäker på om det är något alls). Burma är så genomkorrumperat att den sortens pengar skulle sugas upp av eliten på nolltid.
Konovalenko säger: Hej! Kan det tämkas att demokratirörelsen kan få militärt stöd av andra länder? Eller man vill inte lägga sig i deras s.k inre angelägenheter p.g.a Kina?
Jesper Bengtsson säger: Jag tror inte att någon vill ge sig in med militär hjälp. Och demokratirörelsen inne i landet driver en icke-våldslinje. En del av gerillaarméerna bland de etniska grupperna har nog fått en del stöd genom åren. Men det var rätt länge sen det skedde systematiskt, och det är nog svårt att säga att det lett till något gott på längre sikt.
adam säger: Hej! Tack för en bra chatt. Om nu Kina har så stort inflytande varför gör dom inget för att stoppa våldet i Burma?
Jesper Bengtsson säger: De är beroende av att få köpa teakskog från Burma. Kinesiska timmerbolag har skövlat Kachin- och Shan-staterna på senare år. Dessutom är de ute efter gasfyndigheter i landet, och så länge juntan samarbetar med dem håller de dem bakom ryggen. Åtrigen krass geopolitik, tyvärr.
Erik säger: Varifrån får egentligen Burmas militär alla resurser?
Jesper Bengtsson säger: De lägger 40 procent av BNP på militären. 2-3 procent går till sjukvård. Nästan alla intäkter från gas, mineraler och skog går alltså till armén. Dessutom finns det beräkningar som visar att de får del av intäkterna från droghandeln i Gyllene Triangeln och det ger också ganska mycket pengar. Drogbaronerna tvättar pengarna genom att investera dem i Burma (bland annat i turisthotell).
r.kelly säger: Hur stort inflytande har munkarna i burma?
Jesper Bengtsson säger: Mycket stort. Nästan alla burmeser går någon gång under livet i kloster. Burmas munkar har också en annan tradition av att engagera sig, till skillnad från exempelvis i Thailand. Det är därför jag tror att detta inte är slut nu. Munkarna har varit inlåsta några dagar, men de kan inte hållas borta från gatorna för alltid. Men vi får väl se.
lol säger: vad spår du om framtiden? kommer regimen att störtas snart eller slås upproret ned?
Jesper Bengtsson säger: Tyvärr omöjligt att säga. Det enda jag vet är att ingen diktatur varar för evigt. Frågan är bara när den faller, och hur. Det vet juntan också, och det skrämmer skiten ur dem. Tyvärr, för deras rädsla gör dem bara mer brutala. Jag tror att vi får vänta några månder, sedan vet vi hur det gick just den här gången. Det är bara så tragsikt att så många måste sätta livet till innan juntan fattar att deras tid är utmätt.
Per__ säger: Hejsan Jesper. Skulle inte Thailand och Laos kunna sätta press på Burma och således få någon positiv effekt utav det?
Jesper Bengtsson säger: Jo, det skulle de. Tyvärrr har de ingen tradition av det. Men Aseans uttalande om en fredlig lösning häromdagen var viktigt. En fråga till, sen måste jag tyvärr dra vidare.
rc säger: hej.varför säger många länders media (däribland sverige) enbart Burma när landet ju officiellt bytt namn till Myanmar för många år sedan?
Jesper Bengtsson säger: Det är juntan som bytt namn. Demokratirörelsen anser att det gjordes för att skyla över deras tidigare brott och har därför valt att fortsätta kalla landet för Burma. Därför gör jag också det. Men i FN och andra organisationer där juntan är med säger man Myanmar. Det viktiga är kanske inte vad man säger, utan vilket typ av land det är i praktiken. Och de senaste dagarna har vi tyvärr fått klara besked på den punkten. Tack allihop för bra frågor. Och låt inte Burma falla i gömska igen, även om de mest braskande bilderna inte längre syns på förstasidorna! Hej då!
Moderator säger: Chatten avslutas. Tack alla läsare för frågorna och tack Jesper Bengtsson.