Så kan kungen hålla i kronorna

Expertens spartips till kungafamiljen

Pengarna räcker inte. Kungafamiljen begär större anslag från regeringen avslöjade Aftonbladet i går.

Men måste de verkligen be om mer pengar? Självklart inte, menar ekonomiske rådgivaren och programledaren Mathias Andersson.

– Precis som i alla hushåll finns det många små utgifter man kan börja kika på.

helskärm

Mathias Andersson är programledare för Plus och före detta Lyxfällan-expert. Han har tagit en snabb titt på kungafamiljens ekonomi.

– Steg ett måste som alltid vara att ta reda på var man står. Jag tror det är bra om familjen sätter sig ner och gör en budget.

Elavtalet

Kungafamiljens elkostnader oroar Mathias Andersson. Under en den kalla vintern är det dyrt att värma upp stora slott.

– Hur ser elavtalet ut? Har dom bundit? Kan vara värt att se över det inför nästa år. Här finns tusenlappar att spara. På sikt bör de förstås också täta fönster, kanske sätta in treglas.

Transporterna

Transportkostnaderna går också att minska.

– Jag har noterat att man inom kungahuset har en förkärlek för att åka i konvoj. Kanske kan man se över möjligheterna att samåka med andra kungahus för att på så sätt dela på utgifterna.

Maten

Kungafamiljens middagskostnader får först beröm av Mathias.

– Om man tittar på representationsmiddagar så är det förstås bra att dom använder befintliga lokaler på slottet och inte bokar bord på stan.

Däremot tycker han att matvalen känns väl exklusiva för ett hushåll med ansträngd ekonomi.

Ett exempel: den 24 februari serverades marulksfilé med schalottenlökskrisp, puylinser smaksatta med brynt smör samt bräserad pak-soi. Efter det kom helstekt svensk hängmörad oxfilé, bräckt anklever från frigående ankor, svart tryffel, brödkrutong, spenat och Madeirasky.

– Där tror jag ärligt talat att det finns många små poster man kan komma runt billigare. Kilopriset för anklever är 1145 kronor. Och det är bara ett exempel.

– Jag noterar även att det förekommer "blomsterarrangemang". Svårt att se exakt vad den posten kostar, men det känns som att man kan göra stora besparingar där om man slår ut det på ett helår.

Utgifterna för middagen blir inte mindre av antalet gäster – 150 personer smorde kråset hos familjen den 24 februari.

– Som ekonomisk rådgivare skulle jag väl höja lite på ögonbrynet. Om man har trängd ekonomi tycker jag det känns väl vidlyftigt. Att begränsa det till halvdussinet gäster känns ju inte orimligt och säkert också mycket trevligare.

Fastigheterna

Mathias Andersson har bara hunnit ta en snabbkoll på kungafamiljens fastigheter. Men han har redan hittat möjliga besparingar att göra.

– Tittar man på Rosersbergs slott så står det att rummen står nästan orörda från tiden 1795–1860. Det låter ju helt vansinnigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Är det inte läge att hyra ut då?

Det kungliga hovstallet ligger sedan mer än 100 år på Väpnargatan i centrala Stockholm. Måste kungens hästar verkligen bo så centralt?

– Här skulle man kunna överväga att hitta lokaler utanför tullarna med betydligt mer human kvadratmeterhyra. Frågan är om det inte vore trevligare för hästarna också, om det nu delvis används som stall fortfarande.

Aktiviteterna

Men familjens kalender ser sund ut, tycker Mathias Andersson.

– Det är mycket audienser på slottet. Den 13 april skall Silvia köpa den första Majblomman och det tycker jag låter som något en kunglighet ska kunna unna sig.

– Däremot är jag lite undrande inför det stundande statsbesöket i Botswana. Jag tycker det låter som en safarisemester. Jag undrar om man verkligen har råd med det om man nu flaggat för att pengarna inte räcker.

Nya intäkter

Det är inte bara kostnaderna som kan minskas. Kungafamiljen bör dessutom se över möjligheterna till ytterligare intäkter.

– Kan kungen möjligen jobba lite extra? Med tanke på hans erfarenhet så borde det finnas en hel del möjligheter till externa konsultuppdrag.

En brasklapp

Men innan kungafamiljen lägger ut slottets rum på Blocket vill Mathias Andersson slänga in en brasklapp: Han är ovan att hjälpa just kungliga familjer med deras privatekonomi.

– De klienter jag vanligtvis ger råd har helt andra ekonomiska förutsättningar och problem.