Stora utmaningar väntar Egypten

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-02-12

I dag vaknar Egypten som ett nytt land.

Men flera utmaningar väntar.

– Det är positivt att Mubarak är borta. Men man kan inte dra förhastade slutsatser. Försvarsministern sitter fortfarande kvar och har mycket makt, säger Alexander Atarodi, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Egypten har flera betydande problem framför sig. Turismen försvann i samband med protesterna mot president Mubarak. Det finns uppgifter om att landet förlorat mellan 300 till 350 miljoner varje dag de senaste veckorna. Dessutom är det politiska läget instabilt.

– Det återstår många viktiga politiska frågor, säger Alexander Atarodi, forskare vid FOI samt Nordafrika- och Mellanösternexpert.

– Vad händer nu? Kommer konstitutionen att reformeras?

Övergångspresident

TT har intervjuat Wael Nawara, generalsekreterare i det liberala oppositionspartiet al-Ghad i Egypten.

– Nu hoppas vi att militären sträcker ut en hand till oppositionsrörelsen och skapar strukturer för en övergångsfas där både civila och militära krafter ingår, säger han till nyhetsbyrån.

Nawara tror att en övergångspresident kommer att kunna väljas inom två till sex månader.

– De bör vara någon sorts teknokrater och inte vara med i något parti eller intresserade av presidentpost eller parlamentsplatser i den sista fasen av övergången. Ingen ska få påverka eller korrumpera det system som byggs upp, säger han till TT.

Tryck från USA

Omvärlden fortsätter att hålla ögonen på utvecklingen i Egypten. Något som är positivt för utvecklingen i landet enligt Alexander Atarodi.

Att Mubarak försvann dagen efter han gått ut i tv och sagt att han skulle sitta kvar är enligt foskaren ett tecken på att USA har verkat i kulisserna på ett eller annat sätt.

– Det finns också ett tryck från EU eftersom Egypten ligger precis utanför unionens gränser. USA och EU vill vara med och reformera, säger Alexander Atarodi.

"Livrädda"

Händelserna i Egypten får en psykologisk effekt på länderna runtomkring.

– I Tunisien och Egypten gjorde man revolt mot fattigdomen. Det kan få en psykologisk effekt även i länder där folket har det bättre ställt, där vill man i stället ha demokrati och mänskliga rättigheter, säger Alexander Atarodi.

–Jag tror att att många regimer är livrädda. Det ser man på de eftergifter som gjort i bland annat i Jemen, där reformer utlovades och i Syrien där mäniskor nu tillåts gå in på Facebook.

Staffan Lindberg (@staffanlindberg) |
Twitter