Experterna svarar på läsarnas frågor

helskärm

Läsarfråga: Kan man förvänta sig en positiv utveckling i Egypten?

Paul Collier, professor i afrikansk ekonomi vid Oxford University:

– Armén är den stora stabiliserande faktorn i Egypten. Jag hoppas att armén i tysthet börjar prata med Mohamed ElBaradei, som har hög trovärdighet och kan förena väldigt olika grupper i samhället.

helskärm

Läsarfråga: Var sammandrabbningarna under onsdagen initierade av Mubarak?

Paul Collier, professor i afrikansk ekonomi vid Oxford university:

– Ja. Mubaraks försök att bussa in supportrar liknar de sista dagarna av Ceaucescus styre i Rumänien, när han bussade in gruvarbetare beväpnade med tillhyggen till Bukarest. Det var hans sista halmstrå, och det fungerade inte då heller.

helskärm

Läsarfråga: Hur starkt stöd har Mubarak?

Paul Collier, professor i afrikansk ekonomi vid Oxford university:

– Den stora armén är inte längre Mubaraks nicke­docka. När armén beslöt att inte skjuta på demonstranterna var det dödsstöten mot Mubaraks regim. Mubarak har i dag ingen effektiv styrka att sätta in mot demonstranterna på gatan.

helskärm

Läsarfråga: Hur samarbetar den egyptiska oppositionen?

Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi:

– Oppositionen samarbetar inte just nu, den är ­oenig på grund av Mubaraks listiga utspel om att han ska avgå i september. Men jag skulle ändå tro att det blir ett samarbete mellan olika de olika partierna, som Muslimska brödraskapet, Hizb al-Wasat (Centerpartiet), Wafd (Delegationen, ett liberalt nationellt parti) och vänstergrupper av olika slag. Man försöker etablera ett samarbetsråd mellan grupperna, där Mohamed ElBaradei är samlande namn.

helskärm

Läsarfråga: Vad händer om Muslimska brödraskapet får mer makt?

Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi:

– Inget dramatiskt. Om de ingår i en regering måste de ta ställning till realiteterna, till exempel de 13 miljarder kronor som USA ger i bidrag varje år. Jag tror att det finns en intellektuell elit i brödraskapet som kommer att agera så som det är pragmatiskt lämpligt. Brödraskapet är ­inte fanatiker, till skillnad från extremistiska grupper som Islamiska jihad.

Detta har hänt: dag för dag

Den 25 januari

Efter att folket genom protester lyckats tvinga bort Tunisiens president Ben Ali från makten, börjar ungdomar och studenter i Egypten att demonstrera ute på gatorna i Kairo. De kräver att president Hosni Mubarak ska avgå efter 32 år som president. De vill också ha yttrandefrihet samt bättre levnadsvillkor.

Protesterna sprider sig snabbt till flera andra stora städer, som Alexandria, Suez, Ismailya och Mansura i Egypten.

Den 26 januari

Dagen efter att demonstrationerna har börjat utlyses undantagstillstånd i Egypten. Demonstranterna trotsar utegångsförbudet och rapporter om ökat våld mellan polis och demonstranter börjar att rapprteras.

Den 27 januari

Flera rapporter om dödsfall kommer in och mer än tusen personer ska ha gripits av säkerhetsstyrkorna.

Myndigheterna stänger av internet och telefonnätet i stora delar av Egypten.

USA:s president Barack Obama uttalar sig för första gången om händelserna i Egypten. Han uppmanar regeringen till återhållsamhet och säger att Egypten behöver genomgå politiska reformer.

Den 28 januari

Protesterna fortsätter i Kairo och flera av de stora städerna. Muslimska broderskapet ansluter sig till protesterna. Mer än 70 människor rapporterats ha dött och runt tusen skadats i protesterna. Internet och telefonnätet ligger fortfarande nere i stora delar av Egypten.

Under fredagskvällen talar för första gångens sedan protesterna president Husni Mubarak till nationen. Mubarak meddelar att hela regeringen avgår och att en ny ska tillsättas. Men han själv sitter kvar vid makten.

Den 29 januari

Minst 50 000 människor trotsar utegångsförbudet i Kairo och fortsätter att kräva Mubaraks avgång. Mobbar har börjat plundra affärer och civila bildar medborgargraden för att skydda hem och affärer. Under natten har beväpnade gäng och tjuvar brutits sig in på Egyptiska museet i Kairo. Två mumier slogs sönder och kulturskatter ska ha stulits samt vandaliserats.

Den 30 januari

UD avråder från resor till Egypten. Resebolagen börjar flyga hem alla svenska turister. President Hosni Mubarak visar inga tecken på att avgå utan bestämmer istället möte med den nye vicepresidenten Omar Suleiman och nya premiärministern Ahmed Shafiq, för att diskutera den nya regeringen.

Den 31 januari

Mer än 250 000 människor samlas på Tahrir-torget för att visa sitt missnöje med presidenten. EU:s utrikesministrar manar de "de egyptiska myndigheterna att inleda en ordnad övergång till ett brett regeringsalternativ med full respekt för lagen, mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter."

Den 1 februari

Över en miljon människor samlas under tisdagen på Tahrir-torget i Kairo. Efter åtskilliga timmar av protester meddelade president Hosni Mubarak på tisdagskvällen att han inte ställer upp för omval som president och att han inte planerar att lämna över makten til sin son. Men demonstranterna kräver hans omedelbara avgång, inte en avgång i september, som presidenten själv vill.

Den 2 februari

På eftermiddagen inträffar det som alla fruktat. De fredliga protesterna urartar i blodbad. Mubarakanhängare, som enligt rapporter transporterats i bussar till Tahrir-torget, drabbade samman med protestanterna. Armén, som sedan tidigare slagit en järnring runt torget, stod passivt och såg på. Fem personer dog och över 1500 människor skadades.

Aftonbladets utsända hålls mot sin vilja i tre timmar av egyptisk miltär och hotas till livet.

Den 3 februari

Oroligheterna och protesterna fortsätter. Mycket aggression riktas mot journalister. SVT:s reporter Bert Sundström kidnappas och hålls av okända män innan han sju timmar senare hittas, svårt skadad, på ett sjukhus i Kairo. Han är knivskuren i ryggen och har skallskador. Under natten opereras han och läget uppges vara allvarligt men stabilt.

Den 4 februari

”Dagen D”, som den kallas. Demonstranterna har hela tiden krävt att Mubarak ska avgå denna dag – vilket inte händer. Men enligt Carl Bildt är det en tidsfråga. Den första journalisten rapporteras död.

Källa: SvD och Aftonbladet


Carina Bergfeldt