Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

"Vi är mycket skeptiska"

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-01-05

Massiv kritik mot FP:s förslag om sänkt ränteavdrag

Någon enighet i frågan finns inte inom alliansregeringen. Kristdemokraterna är direkt avvisande.

– Vi är mycket skeptiska. Det går ju alltid att diskutera sådana här förslag när räntan är på väg ned, men nu är den på väg upp och det skulle då slå dubbelt, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Anders Sellström till TT.

Han berättar att FP:s förslag dels skulle ge högre räntekostnader för alla som har huslån, dels får man en fördelningspolitisk effekt som Kristdemokraterna inte gillar

– Det slår mot dem som har sämre marginaler och gynnar dem med stora reavinster, så det är inte så klokt förslag av den anledningen.

Enligt KD är det viktigare nu att hålla fast vid bolånetaket och att bankerna blir hårdare med amorteringskrav.

– Grundproblemet i Sverige är ju att det byggs för litet bostäder, inte för mycket som i andra länder som får sådana här problem, säger Sellström.

"Fel skede"

Bopriserna är på väg att stabiliseras och räntorna är på väg upp.

– En sådan här åtgärd skulle kunna komma i fel skede, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Visst skulle man kunna se över regler och skatter på bostadsmarknaden, men det ska i sådana fall ske mer långsiktigt, resonerar Isaksson.

– Man ska akta sig för att använda sig av en sådan här sak som stabiliseringsåtgärd, säger han.

Nordeas ekonomer tror dessutom att Riksbanken kan komma att höja styrräntan mer än vad den flaggat för.

– Och ekonomin tål högre räntor, säger Isaksson.

"Straffa inte fattiga"

Villaägarnas Riksförbund är inte helt förvånande kritiskt till förslaget:

"Straffa inte fattiga för att gynna rika", skriver intresseorganisationen i ett pressmeddelande.

Sänkt kapitalinkomstskatt är bra. Men sänkt ränteavdrag kan försämra ett hushålls bostadskalkyl med tusentals kronor om året, enligt Villaägarna.

"Försvårar för unga"

– Det är fel ände att börja i, säger TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik om förslaget att sänka boränteavdragen.

Först måste frågan om det finns en bobubbla och hur den i så falla ska mötas analyseras ordentligt, resonerar han.

Men om man ändå skulle bestämma sig för att göra om kapitalbeskattningen som Carl B Hamilton (FP) föreslår kan det få icke önskvärda effekter. Om sänkt avdragsrätt på boräntorna kompenseras med sänkt inkomstskatt riskerar den önskvärda effekten i form av dämpade bopriser att försvinna.

– Och om inte priserna dämpas och det bara blir dyrare att låna så skulle det försvåra för unga att ta sig in på bostadsmarknaden, säger Roger Mörtvik.

Ingen stor effekt

Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland, tillhör dem som varnat mest för en svensk bostadsbubbla under året. Han sågar dock förslaget om att sänka ränteavdraget från 30 till 25 procent.

– Det får ingen stor effekt precis. Det känns som ett spel för gallerierna, säger han.

Han räknar med att det med dagens räntenivåer skulle ge ett räntelyft på 0,25 procentenheter.

Enligt Magnusson finns betydligt mer träffsäkra instrument för att komma åt bubbelrisken, som amorteringskrav.

– Då får man en verklig effekt, som träffar just det som är risken.

Ett krav på amorteringar på den del av bolånet som överstiger 70–75 procent av bostadens värde vore inte orimligt, enligt Magnusson. Han kan tänka sig att tillämpa 30-åriga avbetalningsplaner, där 3 procent av bolånet återbetalas per år tills låntagaren når en rimlig nivå.

– Varför ska du drabbas av försämrat ränteavdrag om du har ett bolån på kanske 20 procent av en fastighets värde? Du utgör ju ingen risk i systemet, säger Pär Magnusson.

Kritiserar räntehöjningar med

Han är även kritisk mot att Riksbanken ska försöka hejda prisutvecklingen på bostadsmarknaden med reporäntan. Han beskriver även detta som ett alldeles för trubbigt redskap, som slår onödigt hårt mot hela ekonomin.

Reporäntan drar även upp räntorna för andra typer av låntagare, som småföretagare helt utan exponering mot bostadsmarknaden.

– Man vill ju komma åt de överbelånade och de som köper bostäder till för dyra priser. Då är det är rimligt att man siktar in sig på dem.

ANNONS